Syftet med studien var att ta reda på om aktivt deltagande i föreningsliv bidrar till ett högre förtroende för polisen bland universitetsstuderande. Under hela uppsatsen jämförs förtroendet hos manliga och kvinnliga studenter. För att kunna studera detta användes en kvantitativ studie, varav 121 studenter deltog i studien. Undersökningen bestod av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultaten från Chi-två-testerna visade att aktivt deltagande i föreningsliv som en enskild faktor inte avgör om en elev har högre förtroende eller inte. Hypotesen i denna uppsats kan inte förkastas, så det kan inte bekräftas att det finns en koppling mellan deltagande av föreningsliv och ett högre förtroende för polisen. Resultaten av undersökningen visade också att manliga studenter har lägre förtroende för polisen än kvinnor hade. Men männen visade ett högre deltagande i föreningsliv och en högre grad av förtroende för medborgare än kvinnor. Resultatet jämförs sedan med Putnams teori och tidigare forskning.

The purpose of the study was to find out if active people in social activities contribute to a higher trust in the Police among university students. Throughout the essay the trust of male and female students is compared. To be able to study this, we used a quantitative study, of which 121 students answered. The survey consisted of both qualitative and quantitative questions. The results from the Chi-two tests showed that activity in social activities as a single factor does not determine whether a student has high trust or not. The hypothesis in this essay cannot be rejected, so it cannot be confirmed that there is a connection between activity within social activities and a higher trust in the Police. The results of the survey also showed that male students have a lower trust in the Police than women had. However, men showed a higher participation in social activities and a higher level of trust in fellow-citizen than women. The result is then compared to Putnam's theory and previous research.