Sammanfattning

Programmering är något som länge har funnits men inte förrän hösten 2018 blev det en del av läroplanen i Sverige. Nu ingår programmering i ämnena matematik och teknik. I denna kunskapsöversikt har vi valt att fokusera på programmering inom ämnet matematik. I tidigare läroplaner fanns det en typ av programmering men då handlade det mer om datorkunskap. Vi försöker kartlägga hur programmering kan vara till hjälp inom matematiken och då specifikt inriktat på problemlösning. Sammanfattningar och analyser av detta kommer att beskrivas i kunskapsöversikten.

Syfte

Syftet med den här kunskapsöversikten är att samla forskning om hur programmering kan kopplas ihop med problemlösning i de lägre åldrarna 1-12 år. Trots att programmering är med i den svenska läroplanen är det inte ett eget ämne utan ingår i andra ämnen, exempelvismatematik. I matematikens centrala innehåll under årskurs 1-3 beskrivs det under ”algebra”“hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund förprogrammering.” (Lgr 11). I kunskapskraven för årskurs 3 i matematik finns det ingen konkret koppling till programmering men däremot nämns problemlösning och val av strategier till problemlösning vilket kan kopplas samman med programmering. Man kan även koppla det till kunskapskraven inom andra matematiska områden.

Metod

Urvalet i den här kunskapsöversikten har samlats in via sökmotorer som Primo och ERIC ProQuest utifrån förbestämda urvalskriterier. Granskning av vetenskapliga studier från olika delar av världen har gjorts för att möta syftet. Studier som använts kommer från USA, Israel, Grekland, Turkiet, Australien, Nya Zeeland och Sverige. Eftersom det övergripande området har varit programmering i skolan blev också programmering det huvudsakliga sökordet. Sammanställning och kartläggning av alla studier gjordes för att identifiera deras resultat.

Resultat

Kunskapsöversikten visar till största del att programmering kan utveckla elevers problemlösningsförmåga. Studierna visar att programmering kan främja elevers strategiska, logiska och matematiska tänkande. Den visar även att programmering kan vara ett lustfyllt lärande som med fördel kan läras genom kommunikation mellan elever eller mellan elever och lärare.