Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren bland unga. Skolan kan vara en av stressfaktorerna för unga barn. Skolan skall arbeta hälsofrämjande, den skall skapa miljöer där elevers hälsa och lärande främjas. Utbildning är av vikt för att kunna uppleva hälsa och på sikt klara sig i livet. Elevhälsan är en viktig del på skolan, vilken arbetar för att underlätta elevens lärande och utveckling. Skolsköterskor i tidigare studier menar på att somatiska symtom som magont och huvudvärk, vilket kan vara tecken på psykisk ohälsa, har ökat. Psykisk ohälsa hos barn kan ha negativa effekter senare i livet och med tiden kan en ökning av detta innebära ett växande folkhälsoproblem. 

I denna studie, som är kvalitativ med en induktiv ansats, är syftet att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta elever som har psykisk ohälsa. Åtta skolsköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Dessa med utgångspunkt i livsvärldsperspektivet. I dataanalysen användes Granheim Hällgren och Lundmans (2004) modell för innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju underkategorier. Samverkan är betydande i arbetet med psykisk ohälsa, både på intern och extern nivå. Skolsköterskorna i studien ansåg att samverkan med externa instanser var problematisk. Relationen till eleven är också av vikt, detta för att kunna få förtroende och på så vis kunna nå fram till eleven med psykisk ohälsa. Detta kräver en tillgänglighet hos skolsköterskan.