Kängurumetoden är idag en relativt okänd metod trots att den funnits sedan en tid tillbaka. På en neonatalavdelning behandlas barn som är födda för tidigt och sjuka fullgångna barn. Det är på dessa avdelningar som kängurumetoden används. Bristen på sjuksköterskor undgår ingen och idag arbetar många grundutbildade sjuksköterskor på neonatalavdelningar. För att dessa sjuksköterskor ska få en bättre kompetens så bör de veta att föräldrar som använt sig av metoden har olika erfarenheter och upplevelser; att det är föräldrarnas och barnets hälsa och välmående som går i första hand.

Syftet med studien är att beskriva skandinaviska föräldrars upplevelse av att använda kängurumetoden. Genom mer kunskap och förståelse kan sjuksköterskan bidra till hälsa och välbefinnande hos många nyblivna föräldrar som haft en tuff start efter förlossningen och hamnat på sjukhus. Studien som gjorts är en litteraturöversikt utarbetad efter Fribergs modell. Totalt åtta artiklar är granskade och analyserade, genom dessa kunde fyra huvudteman urskiljas; Anknytning - Att lära känna sitt barn, Att bli förälder, Processen och En lugn stund. Genom att få ta del av information och få prova att själva använda kängurumetoden kan föräldrarna få chansen att se vilka fördelar och negativa aspekter metoden för med sig. Vikten av stöd från sjuksköterskan och att få en individanpassad vård genom kängurumetoden diskuteras i denna kandidatuppsats. Även hur metodens och sjuksköterskans roll kan kopplas till hållbar utveckling och på vilket sätt de bidrar hälsofrämjande.