Revisionsplikten infördes i Sverige den första januari 1983, detta innebar att alla nystartade aktiebolag skulle utse en revisor. Den första november 2010 infördes lagen som begränsade revisionsplikten. Lagen innebar att färre bolag skulle innefattas av revisionsplikten. Bolag som innefattas av revisionsplikten ska uppfylla minst två av tre följande gränsvärden vilka är fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning samt mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning. Vår kvalitativa studie fokuserar på organisationer och myndigheter som berörs av avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt att studera konsekvenserna som blivit till följd av avskaffandet. I vår referensram har vi beskrivit tidigare studier samt två vetenskapliga teorier, vilka är intressentteorin och legitimitetsteorin. Vi valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, organisationen Företagarna, en bank och ett bolag med revisor samt ett bolag utan revisor. Slutsatsen som kan dras av vår studie är konsekvenserna är inte lika stora som från början antogs av både oss och de vi intervjuade. Gränsvärdena är fortfarande ganska låga, därför har organisationer och myndigheter inte påverkats av avskaffandet i så stor omfattning som det befarades. Det vi kommit fram till är att företagen tappar sin kvalitetsstämpel, sitt trygghetsskapande och sin legitimitet gentemot sina intressenter. En positiv konsekvens som uppstått efter avskaffandet är valfriheten som avskaffandet innebar. Företagen får ny möjlighet att se till företagets bästa. Trots många olika svar, är vår slutsats att konsekvenserna inte blivit så märkbara. Dock ser vi desto fler konsekvenser när företag väljer bort sin revisor.

The language of the essay is Swedish. The audit obligation was introduced in Sweden on January 1, 1983, which meant that all newly established limited companies should appoint an auditor. On November 1, 2010, the law of the limited audit obligation was introduced. The change of the law meant that fewer companies would be included in the audit obligation. Companies included in the audit obligation must achieve at least two of three following limit values, which are more than 3 employees, more than 1.5 million SEK in total assets and more than 3 million SEK in net sales. Our qualitative study focuses on organizations and authorities affected by the audit obligation. We have chosen to study their current attitude towards auditing and their views on the usefulness of the audit. In our frame of reference, we have described previous studies and two scientific theories, which are stakeholder theory and legitimacy theory. We performed semi-structured interviews with audit firms, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, the organization Företagarna, a bank and a small company with auditor and one without. The conclusion that can be drawn from our study is that the concern was greater before the change of the law than the outcome became. The limits are still quite low, so organizations and authorities have not been affected by the abolition as much as they feared. We have come to the conclusion that companies lose their stamp of quality and legitimacy towards their stakeholders. A positive consequence that arose after the abolition is the option that the abolition meant. Companies are given a new opportunity to ensure the best of the company. Despite many different answers, our conclusion is that the consequences have not become so noticeable. However, we see more consequences when companies not want audit.