(Frågorna gällande hållbarhet har sett mycket förändring sedan dess påbörjande under det sena 1980-talet. En sådan förändring är i Sverige är det lagkrav som trädde i kraft under slutet av 2016, vilket kräver tvingande rapportering av hållbarhetsfrågor i stora svenska företag. Detta är det enda tillägg till denna lag sedan 2005. Tidigare har rapporteringen av dessa frågor till stor del varit på frivillig basis, men med införandet av denna lag kommer det bli ett obligatoriskt moment för många företag. Denna studie är longitudinell och använder innehållsanalys för att jämföra rapporter från fyra svenska företag från 2004 och 2016 för att fastställa hur deras rapporter har utvecklats. Huvudsyftet med denna studie är att jämföra innehållet av hållbarhetsrapporter från en tid då rapporteringen var frivillig till att den blivit obligatorisk. Avsikten är att dra slutsatser om vilken effekt lagen har på företags hållbarhetsrapporter. Studien drar slutsatserna att alla dessa stora företag uppfyllde kraven för respektive lagstiftningsändringar året innan de trädde i kraft. Det största företaget uppfyller även kraven för lagen från 2016 under 2004. Samtliga företags rapporter har haft en märkbar utveckling vad gäller omfattning och innehåll. Den minst utvecklade kategorin är Risk och Riskhantering. Legitimitetsteori och institutionell teori fungerar som förklaring till hur och vad företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter samt varför lagkraven uppfylls redan innan de har trätt i kraft. Studien visar att lagen är bristfällig i jämförelse med andra standarder för frivillig rapportering, dock har även de frivilliga standarderna svagheter. Sammanfattningsvis konstaterar studien att det sätt företag rapporterar på och använder sig av hållbarhetsrapportering, har format lagen, inte tvärtom. Strävan efter legitimitet är en starkt drivande faktor för formen och innehåll av hållbarhetsrapporter.

The issues regarding sustainability have seen much change since its inception in the late 1980s. One such change in Sweden is the law put into effect in late 2016 which calls for the mandatory reporting of sustainability issues in large Swedish companies. This is the only addition to this law regarding sustainability since 2005. Previously the reporting of these issues has been largely on a voluntary basis, with the passing of this law however it will be a mandatory element for many companies. This study is longitudinal and uses content analysis to compare reports from four Swedish companies from 2004 and 2016 to determine how their reporting has evolved. The main purpose of this paper is to compare the contents of sustainability reports from a time when the reporting was voluntary to when it has become mandatory. The intention is to draw conclusions regarding the effect the law has on companies’ sustainability reports. The study concludes that all of these large companies met the requirements of the respective law change the year before it came into effect. The two largest companies even met the requirements from the 2016 law in 2004. All of the companies’ reports have seen significant development regarding scope and content and the least developed category is Risk and Risk management. Legitimacy Theory and Institutional Theory work as an explanation for how and what companies report in their sustainability reports. It also explains why the law requirements are met before they are put into effect. The study shows that the law is inadequate compared to voluntary reporting standards, though these also possess some weaknesses. Overall the study finds that the way companies report and use sustainability reporting has shaped the law, not the other way around. They strive for legitimacy is a strong driving factor for the form and content of sustainability reports.