Bakgrund

I mitt kommande yrke som förskollärare är jämställdhetsfrågan en viktig del och jag har därför valt att fördjupa mig i denna fråga. I förskoleverksamheten är det en fördel om pedagoger försöker bemöta både pojkar och flickor jämställt och att vi ger barnen samma möjligheter och förutsättningar utan att ta hänsyn till vilket kön de har. Det är i förskolan som pedagoger kan vara förebilder inför barnen och visa vad jämställdhet handlar om. Det är av stor vikt att arbetslaget har samma förhållningssätt och bemötande i verksamheten.

Syftet

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagogerna uppfattar att de samtalar medpojkar och flickor i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, men även hur pedagogerna upplever att de bemöter pojkar och flickor i den dagliga verksamheten.

Metod

Till min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Jag har genomfört sexsemistrukturerade intervjuer för att få in den empiriska datan till min studie. För att stärka mitt resultat med citat från respondenterna har jag valt att använda mig av ljudinspelningar under genomförandet av mina intervjuer.

Resultat

I den här delen presenteras mitt resultat utifrån mina intervjuer. I min studie framgår det att pedagogerna anser att de vill se individen hos barnet utan att lägga någon vikt vid barnets könstillhörighet, samt att pedagogerna ger samma möjligheter och förutsättningar för både pojkar och flickor i verksamheten. Pedagogerna arbetar aktivt med jämställdhet i verksamheterna på de två utvalda förskolorna. Som exempel kan jag nämna att pedagogerna ger alla barnen fria möjligheter att få utforska olika saker inom förskoleverksamheten som till exempel att det inte finns några specifika pojk- eller flickleksaker, dessutom kommenterasinte barnens kläder eller skor ur ett genusperspektiv.