Ambulansbaserad vård utgör idag en kvalificerad vårdresurs med högutbildad personal som utför medicinska bedömningar och behandling utanför sjukhus. Ambulanssjuksköterskan arbetar utifrån behandlingsriktlinjer och bedömningsinstrument. Bröstsmärta är en av de vanligaste larmorsakerna för ambulanssjuksköterskan och den vanligaste orsaken till bröstsmärtor är akuta koronara syndrom. Det är av stor vikt att behandlingsriktlinjerna följs för att patienterna ska få en likvärdig vård oavsett kön. Syftet var att utvärdera ambulanssjuksköterskans prehospitala omhändertagande av patienter med bröstsmärta. Frågeställningarna var att undersöka vilka skillnader i undersökning, bedömning och behandling avseende patientens kön finns, samt i vilken utsträckning behandlingsriktlinjerna följs gällande undersökning, bedömning och behandling. Designen var en retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats och ett randomiserat urval. Ett datainsamlingsformulär arbetades fram och en granskning av 379 patientjournaler i journalsystemen Ambulink och Melior utfördes. Totalt ingick 152 kvinnor och 227 män i studien. Insamlade data analyserades i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences.

Resultatet visade låg följsamhet till behandlingsriktlinjerna gällande behandling med Acetylsalicylsyra och Nitroglycerin. Det framkom även att kvinnor erhåller mindre läkemedel än män generellt sett, inga kvinnor transporterades direkt till percutan koronar intervention samt att kvinnor triageras lägre än män. En hög andel av patienterna erhöll dock ett prehospitalt EKG. Av dessa var nära hälften bedömda av sjuksköterska på HIA eller av medicinjour. Studien visade också att få patienter smärtskattades i samband med bröstsmärta. En tänkbar anledning till att Acetylsalicylsyra och Nitroglycerin inte givits kan enligt författarna vara att det inte förelåg någon misstanke om underliggande hjärtischemi. Påvisade könsskillnader skulle kunna vara att kvinnor och män uttrycker smärta på olika sätt. En anledning till att ett fåtal patienter blivit smärtskattade kan exempelvis vara språkförbistringar, stress och rädsla. Följsamheten till behandlingsriktlinjerna hos patienter med bröstsmärta är relativt låg och läkemedelsbehandlingen i samband med bröstsmärta kan anses underutnyttjade. Mer forskning behövs gällande behandling relaterat till symtomskillnader mellan kvinnor och män i samband med hjärtinfarkt.