Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa.

Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.