Humor går att identifiera långt tillbaka i tiden, dock har begreppets innebörd utvecklats genom åren. Under århundraden har teorier kring humorns betydelse i vården florerat mellan teoretiker och har inom senare forskning visat sig bidra till välbefinnande hos patienten, öka jämställdheten mellan patient och sjuksköterska men även ha skadliga effekter på hälsan. De negativa konsekvenser som humor kan orsaka beskrivs inte i lika stor utsträckning i litteraturen idag, till skillnad från humorns positiva följder. Därför undersöker denna litteraturstudie den forskning som beskriver både humorns positiva och negativa konsekvenser i omvårdnaden.

Syftet med studien är att belysa humorns betydelse för patienten i omvårdnaden ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Denna litteraturstudie har haft en kvalitativ ansats för att eftersträva evidens som finns idag i kontext till syftet. Resultatet påvisar att humor är en viktig komponent i den vårdande relationen. Humor kan användas som copingmekanism av patienten i situationer som upplevs svåra och kan skapa en överlevnadskänsla hos patienten. Sjuksköterskan kan använda humor som ett verktyg för att se och bekräfta patienten och bevara hens värdighet, samt för att skapa en avslappnad miljö. När humor används inom omvårdnaden främjas patientens känsla av trygghet och skapar en samhörighet med sjuksköterskan. Att använda humor inom omvårdnaden kan indirekt styrkas av lagtext och bidrar till möjligheten att bedriva en god vård, men bör dock göras med försiktighet från sjuksköterskan. Om humor används utan reflektion och en känsla för tajming kan humor orsaka lidande istället för att främja hälsa.