År 1995 infördes det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i Sverige. Betygssystemet reviderades 2011, då en ny betygsskala infördes. I och med revideringen återinfördes betyg i årskurs 6, vilket var en indikation på en mer resultatfokuserad skola. Bedömning och betygsättning är en viktig aspekt i en lärares profession, där målsättningen är att alla elever ska betygssättas och bedömas på samma villkor. Olika faktorer kan påverka lärares bedömning och betygsättning av elevers kunskaper, vilket kan innebära att elever i praktiken inte bedöms och betygsätts utifrån samma premisser.

Syfte: Syftet med studien är att, utifrån semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma grundskollärare  i  årskurserna  4–6,  förstå  hur  betygsättning  och  bedömning  i  ämnet samhällskunskap upplevs och utförs av lärare med olika grad av yrkeserfarenhet. Avsikten är att relatera lärarnas utsagor till olika professionella positioner (Gipps, Brown, McCallum &McAlister 1995) som de intar när de bedömer och betygsätter elever.

Metod: Studien bygger på en semistrukturerad intervjuundersökning med 10 yrkesverksamma lärare som besitter en varierande grad av yrkeserfarenhet och som aktivt undervisar i de samhällsorienterade ämnena. I studien har en teoretisk ansats tillämpats och använts, i form av Gipps, Brown, McCallum och McAlisters modell. För att analysera intervjutranskriptionerna användes en tematisk analysmodell oberoende av den teoretiska ansatsen.

Resultat av studien: Resultatet av studien baserades på lärarnas utsagor där flera gemensamma teman identifierades. Resultatet indikerar att lärarna i studien, oberoende av yrkeserfarenheten, utgår från kunskapskraven i läroplanen när de ska bedöma och betygsätta sina elever i ämnet samhällskunskap. Majoriteten av lärarna i studien, oberoende av yrkeserfarenhet, menar dock att betygskriterierna och kunskapskraven är svåra att tolka då de innehåller begrepp och värdeord som uppfattas olika av lärare, vilket medför ett problem i strävan att nå rättvisa och likvärdiga betyg.