Inledning: Det är relevant att i dagens samhälle vara en god läsare. Förhoppningsvis är skolan platsen som ska hjälpa eleverna att få ett större intresse för läsning. Därför anser vi att denna studie är aktuell för att få förståelse för var och hur eleverna beskriver sina idealiska lässituationer när det gäller nöjesläsning. Det är av stor vikt att läsplatsen är bearbetad och anpassad av lärare så att eleverna får en möjlighet att kunna läsa.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka eventuella könsskillnader i hur flickor respektive pojkar beskriver en idealisk läsplats samt vilken bokgenre flickor och pojkar föredrar att nöjesläsa. Frågeställningarna vi vill få svar på är:

1. Vad kännetecknar pojkars och flickors idealiska läsplats?
2. Vilken bokgenre väljer pojkar och flickor att nöjesläsa?

Metod: Metoden vi har valt att använda är inspirerad av Photo Elicitation Interviews. Dock har vi valt att eleverna kommer att rita istället för att ta bilder. Därefter följer en intervju för att följa upp teckningarna och ta reda på vad eleverna har ritat och anledningen bakom det.

Resultat: Resultatet visade olika platser som eleverna hade valt att rita när de tänkte på sina idealiska läsplatser med fokus på nöjesläsning. Resultatet visade bland annat att det var åtta elever som hade ritat någonting som passade in under en av studiens analyskategorin, det vill säga Naturtema. 14 elever hade ritat någonting som hade med det egna rummet att göra. Det kunde bland annat vara klassrummet, sovrummet eller de egna hemmet. En utmärkande analyskategori var där relation står i fokus. Här passade elevteckningar in där motivet var någon form av relation i teckningen. Bland annat syns en familjerelation eller religionstillhörighet. Resultatet angående frågeställningen vilka böcker eleverna föredrog att läsa visade att 12 elever läser helst skönlitterära böcker och de andra åtta föredrog faktaböcker. Slutligen delades resultatet upp i analysavsnittet, i hur många flickor respektive pojkar det var som hamnade under de olika analyskategorierna. Det gjordes för att se om det fanns eventuella könsskillnader. Det som var utmärkande när det gäller flickor och pojkar, var det faktum att flerpojkar föredrog faktaböcker än flickor.