Inledning: Tidigare forskning har visat att strategiaktivering är att föredra eftersom sådan hjälper elever att få en bättre förståelse för texter. Vår tidigare kunskapsöversikt visar att tidigare forskning inte tydligt skiljer på strategiaktivering vid läsning av fiktionstexter respektive faktatexter och det är få studier gjorda om detta i en svensk kontext. Valet blev att undersöka strategiaktivering hos både lärare och elever. Två textsamtal i två olika texter undersöktes och genomfördes olika av samma lärare med samma elever och utgick från en litteraturteori, transaktionsteorin.

Syfte: Syftet med denna empiriska studie är att undersöka företeelsen strategiaktivering i två olika textsamtal följt av tre frågeställningar. Dessa handlar om vilka strategier läraren aktiverar, vilka strategier aktiveras hos eleverna och slutligen vad som kännetecknar strategiaktiveringen i två olika samtal som genomförs på två olika texter och på två olika sätt.

Metod: I denna studie användes ljudinspelning som metod för att fånga strategiaktivering i två olika textsamtal. Vi valde även att anteckna under textsamtalen för att få en bättre förståelse för ljudinspelningarna. Urvalet bestod av 21 elever i årskurs sex tillsammans med sin lärare som har varit yrkesverksam i 22 år och som även har tidigare erfarenhet av textsamtal.

Resultat: En av slutsatserna av föreliggande studie är att det var flera strategier som både läraren uppfattades aktivera hos eleverna och som eleverna aktiverade hos sig själva under respektive textsamtal. I textsamtalet om fiktionstexten aktiverades följande strategier på raderna, mellan raderna, textkopplingar och skapa inre bilder. I faktatexten aktiverades strategierna förutspå och reda ut oklarheter utöver strategierna som aktiverades i fiktionstexten, förutom mellan raderna som inte aktiverades i textsamtalet om faktatexten. Dessa strategier aktiverades vid både pardiskussioner och helklassdiskussioner.