Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i forskning som kartlades under vårt föregående examensarbete. Under det arbetet såg vi över vilken forskning som finns angående feedback respektive instruktioner i samband med problemlösning i matematik. Den åldersgrupp vi riktade in oss på var elever i åldrarna 6-10 år. I det här arbetet valde vi att endast fokusera på en utav de övergripande aspekter som eftersöktes under föregående arbete. Vi valde dessutom att bredda vårt fokus när det gäller inriktning inom matematikämnet. Istället för att endast fokusera på problemlösning valde vi att arbeta med feedback som ges inom hela matematikundervisningens ramar.

Syfte

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur verksamma lärare ger feedback i samband med matematikundervisning. Den målgrupp vi valt att rikta in oss på är lärare som undervisar i matematik inom årskurs 1-3.

Metod

Denna studie har gjorts med en kvalitativ ansats. För att besvara våra frågeställningar har vi använt semistrukturerad kvalitativ intervju som metod för att samla in data. Intervjuerna gjordes i hopp om att kunna erhålla data i form av utsagor om hur lärare definierar feedback i matematik, i vilken grad de använder feedback på svar respektive feedback på strategi samt om de anpassar sin feedback till olika elever.

Resultat

I vår insamlade data fann vi utsagor som ger en indikation på att feedbacktyperna feedback på svar och feedback på strategi används i relativt hög grad av verksamma lärare på lågstadiet i matematikämnet. Dock verkar den distinktion som implicit görs av forskarlaget Fyfe, DeCaro och Rittle-Johnson (2015) och Fyfe, Rittle-Johnson och DeCaro (2012) mellan feedback på svar respektive feedback på strategi inte vara lika tydlig när feedback ges i praktiken. Vad vi även kan se är att de lärare som deltog i föreliggande studie redogjorde för att de ser feedback som viktigt för att hjälpa sina elever framåt. Majoriteten av lärarna beskrev även att det är viktigt att feedbacken anpassas efter vem det är som tar emot den.