Barngruppernas storlek i förskolan är ett aktuellt och återkommande ämne, många upplever att grupperna är för stora och att de är för lite personal. Skolverket har tagit fram olika rikt-märken för hur storleken på barngruppen bör se ut. Dessa riktmärken är till för att ge barnen trygg och lärorik förskoleverksamhet. Genom verksamhetsförlagd utbildning har även vi upplevt att barngrupperna är för stora. Vårt syfte är att ta reda på om förskollärare upplever att barngruppens storlek påverkar den pedagogiska verksamheten. Under bakgrund beskrivs vad dokument, litteratur och andra forskare påstår gällande barn-gruppernas storlek samt sammansättningen på barngruppen. I förskolans verksamhet har man som förskollärare styrdokument och andra dokument att förhålla sig till. Förskolans läroplan är en förskollärares främsta uppdrag, i den beskrivs det att verksamheten ska lägga grunden för barns livslånga lärande samt att verksamheten ska vara trygg och lärorik. Läroplanen kom år 1998 och har reviderats efter det. I och med det har kraven på både förskollärare samt verksamheten ökat. Litteraturen som presenteras är vald för den visar på hur barngruppens storlek kan påverka det pedagogiska arbetet. Lämplig litteratur har valt för det är essentiellt att veta vad andra forskare inom ämnet har kommit fram till. Den teoretiska utgångpunkten vi valt till vår studie är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Teorin är uppdelad i olika system som kallas makro, exo, meso och mikro. Alla dessa system tillsammans kallas chronosystem. Bronfenbrenners systemteori handlar om interaktionen samt kommunikationen mellan människor. Genom chronosystemet kan man se hur förutsättningar förändras och hur de olika delarna påverkar varandra. Den metoden vi har ansett som lämpligast för att undersöka studiens syfte är fokusgruppsamtal, som är en form av gruppintervju. Studiens resultat pekar på att barngruppernas storlek påverkar den pedagogiska verksamheten. Förskollärarna belyste vilka konsekvenser det blir av för stora barngrupper. Delarna av verksamheten som blir drabbade är planeringsarbetet, kontakten med barn, samverkan med vårdnadshavare och pedagogerna upplever att de blir en stressad miljö. Även lokalerna upplevs vara för små när de inrymmer mycket barn. Förskollärarna uttrycker att utöver barngruppernas storlek är det en rad andra faktorer som sätter hinder för förändring, till exempel politiska beslut och förskolans lokaler. Förskollärarna har strategier för lösningar de använder sig av för att få verksamheten att fungera, då pedagogerna inte upplever någon förändring. Förskollärarna har en åsikt om att barngruppernas storlek påverkar verksamheten.