Inledning

I Sverige blir barn alltmer stillasittande i takt med teknikens utveckling. Samtidig har, enligt den internationella studien PISA, svenska elevers kunskaper i matematik försämrats sedan millennieskiftet. WHO hänvisar till att människor bör uppnå en viss tid av fysisk aktivitet per dag, och Bunkefloprojektet försöker ta reda på huruvida det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och elevers matematikprestationer. I denna kunskapsöversikt vill vi se om det kan finnas någon koppling mellan dessa två faktorer, fysisk aktivitet och dess påverkan på elevers matematikkunskaper.

Motiv

Med anledning av vad bland annat PISA och andra forskare rapporterat gällande elevers matematikbetyg, och med Bunkefloprojektet som inspiration, så vill vi med denna kunskapsöversikt ta reda på om det finns vetenskapligt belägg för att fysisk aktivitet ger bättre förutsättningar för goda matematikkunskaper hos barn i grundskolan.

Metod

I översikten har nio vetenskapliga artiklar, publicerade från 2010 och framåt, tagits fram via sökmotorn Primo. Studierna har analyserats och sammanfattats, och därefter delats in i två grupper: interventionella och övriga studier. Studiernas metoder och slutsatser jämfördes sedan och resultatet diskuterades.

Resultat

Av de studier som använts har det framkommit hur svårt det är att styrka huruvida det enbart är fysisk aktivitet som påverkar matematikkunskaperna. De studier som ingår i översikten påvisade samtliga olika grad av något positivt samband mellan ökad fysisk aktivitet och förbättrade prestationer i matematik. En studie visade dock endast ett svagt positivt samband, och då mellan grundläggande rörelsefärdigheter och goda prestationer i matematik. Av våra granskade studier var det interventionsstudierna som påvisade störst positiv skillnad i kunskaper före, respektive efter studierna.