Under år 2017 kom en reviderad upplaga av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2017), vilket innebär att det från och med höstterminen 2018 ställs högre krav på skolan att använda digitala verktyg samt att programmering införts i det centrala innehållet för årskurserna F-3. Vi har gjort en kunskapsöversikt som handlar om hur programmering kan introduceras för elever i åldrarna 4 till 9 år. Syftet med kunskapsöversikten är att presentera forskning om hur nybörjare lär sig programmering och att undersöka innehållet i de utvalda studierna: Vad karaktäriserar forskningen, vad lär eleverna sig när de arbetar med programmering och vilka metoder visar sig vara effektiva när elever lär sig att programmera? Vid litteratursökningen användes databaserna ERIC ProQuest och Primo. Tio studier publicerade från 2012 och framåt har analyserats. Likheter och skillnader mellan studierna gällande aspekterna författare, genus, verktyg och intervention har undersökts och slutligen har vi sammanställt vad studierna visat att eleverna lär sig när de arbetar med programmering och vilka metoder som visat sig vara effektiva när elever lär sig att programmera. Kunskapsöversikten visar att introducerande arbete med programmering för nybörjare kan genomföras på flera olika sätt. Största delen av forskningen kommer från USA och den är huvudsakligen genomförd av kvinnliga forskare. Deltagarna i studierna har utvecklat förståelse för olika programmeringsverktyg och programmeringsprogram oavsett vilka metoder som använts. Flera av studierna i vår översikt har dock visat att det till en början kan vara lämpligt att arbeta praktiskt med robotar och annat laborativt material för att göra det abstrakta mer hanterbart. I några av studierna syntes skillnader mellan flickors och pojkars förmåga att programmera. Eleverna som arbetade med programmering utvecklade även andra förmågor, till exempel sekvenseringsförmåga, problemlösningsförmåga och logiskt tänkande.