Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Handelskluster på Ramnaslätt???: Handelsbloggen 7H Affärer
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. (Swedish Institute for Innovative Retailing; Handelsgruppen)ORCID iD: 0000-0003-2219-1525
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Resource type
Text
Abstract [sv]

Självklart kan jag inte låta bli att komma med ett inspel om Ramnaslätt. Det känns som en straffspark utan målvakt.

För i Borås tidning kunde man läsa att ett helt nytt handelsområde på Ramnaslätt ska börja byggas i höst. Det ska vara ett område med 7-10 yrkesbutiker och bakom satsningen står givetvis ett fastighetsbolag. I detta fall är det Corem, som säger att de hakar på en begynnande trend som innebär att yrkesbutiker börjat göra samma sak som konsumentföretag – nämligen att placera sig i utkanten av städer. På så vis menar man att man skapar ett attraktivt kluster av specialbutiker som på så vis drar till sig liknande kunder. Enligt artikeln så tycker även etableringsansvarig i Borås stad (Daniel Göök) att det här är en bra idé och menar att Ramnaslätt lämpar sig väl för den här typen av verksamhet.

Personligen tycker jag att det verkar helt galet och jag känner heller inte till den begynnande trenden att flytta B2B-butiker till kluster utanför stadskärnan. (det där har man väl från tid till annan alltid gjort med mediokra resultat) Hur kan Borås stad tycka att det är en bra idé att smälla upp ett nytt handelskluster som inte har någon koppling till det som redan finns där Citygross/Plantagen/Jula m.fl. ligger? Och på vilket sätt skulle ett nytt handelskluster riktat mot B2B öka attraktiviteten för staden?

        

Jag kan oroa mig lite för att det beslut man tagit har gjort på felaktiga antaganden om externa handelsområden. Vi vet historiskt att det varit en bra investering av kommuner att transformera gammal industrimark till handelsverksamhet och vi vet att detta också lett till nya handelskoncept och format som i sin tur lockat nya företag att göra entre på marknaden.

Men detta är kunskap som bygger på förutsättningar som inte längre gäller. Externa handelsområden har uppstått som ett svar på behovet av tillväxt inom detaljhandeln. Nu för tiden pratar fler och fler inom detaljhandeln om behovet av att inte växa utan istället konsolidera sina verksamheter, minska omsättning och öka lönsamheten. Externa handelsområden har också byggt på att konsumenter är villiga att åka en bit för att handla. Nu för tiden pratar fler och fler människor om att det är onödigt att äga en bil, man kan istället tänka sig att hyra en vid behov, unga människor tar heller inte körkort i samma takt som förut och fler pratar om konsumtionströtthet. Framgången för externhandeln kan förklaras av en lång och god konjunktur, med köpglada konsumenter och en ständigt ökad efterfrågan på sällanköpsvaror. Men vad händer när köpglädjen försvinner, när vi blir mer och mer medvetna om miljöfrågor och förändrar våra köpresor mot smartare och mer hållbara val?

Samarbeten mellan kommuner, fastighetsbolag och handelsföretag har varit en nyckel till externhandelns utveckling, säger HuI Research i en rapport från 2012. De menar också att transformationen av gammal industrimark till externa handelsområden måste betraktas som någonting framgångsrikt. Men det var då. 2012. Nu är nu och jag tror att helt andra förutsättningar måste beaktas. För hur ska man tänka när vi vet att allt fler kunder väljer att handla på distans? När man kan köpa vad som helst, varifrån som helst i hela världen, precis när man själv vill. Och hur ska man tänka och planera vad gäller handelsetableringar när vi inte vet alls hur framtidens handel kommer att se ut? Vet vi överhuvudtaget om de välkända butiksformaten och koncepten kommer att finnas kvar? Det där är frågor som måste redas ut innan man tar beslut om att transformera industrimark till handelsverksamhet.

Place, publisher, year, pages
Borås, 2017.
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-13228OAI: oai:DiVA.org:hb-13228DiVA: diva2:1167019
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://handel.blogg.7ha.se/

Authority records BETA

Sundström, Malin

Search in DiVA

By author/editor
Sundström, Malin
By organisation
Faculty of Textiles, Engineering and Business
Economics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf