Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Är dela det nya äga?: Handelsbloggen 7H Affärer
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. (Swedish Institute for Innovative Retailing; Handelsgruppen)ORCID iD: 0000-0003-2219-1525
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Sustainable development
The content falls within the scope of Sustainable Development
Resource type
Text
Abstract [sv]

Jag har fastnat för delningsekonomin. Jag drömmer om den. Jag vaknar på nätterna och börjar tro att fenomenet kommer att transformera handeln lika mycket som digitaliseringen gör. För det är något med att dela, hyra, låna, byta och hyra ut som triggar känslor i ett samhälle som börjar bli trött på konsumtion.

Visserligen har vi alltid delat, grannar och vänner har i alla tider lånat saker av varandra, från ett ägg och en kopp mjöl till gräsklippare och snöskyffel. Tjänster och gentjänster har vi kallat det fenomenet. Men i grunden har människor i min generation (och tidigare) ofta hyllat materialismen. Viljan av att äga. Av att kunna säga att det där är mitt. Men nu börjar den inställningen att vackla, och det är det som gör mig så nyfiken, rädd och orolig på en gång. I SOU 2017:26 återfinns ett betänkande som till stora delar är gäääsp-varning, men som ibland blir hyperspännande. För i ”Delningsekonomi På användarnas villkor” blir det tydligt att det är digitaliseringen som också möjliggör ett mer systematisk samutnyttjande av delningstjänster och att det dessutom sker i en mycket bredare krets av användare. Marknaden har gått från liten till stor och tekniken möjliggör att uthyrare och lånare kan mötas inom bara några sekunder. Digitala plattformar för delningsekonomi finns i oändliga varianter, från internationella plattformar där delning av tillgångar sker internationellt (t.ex. Airbnb, Couchsurfing), till internationella plattformar där delning sker lokalt (Street-bank, Care.com) till nationella plattformar (t.ex. Rentl, Yepstr). Dessutom finns mängder av lokala plattformar och grupper på Facebook och andra sociala medier där man byter, lånar, lånar ut och tipsar.  Den detaljist som inte tycker att delningsekonomin är något viktigt att beakta i kommande strategier, den aktören kommer att undra vad som hände, den dagen när det verkligen sätter fart. Det är vad jag tror!

                                

Och varför tror jag det? För att siffrorna talar sitt tydliga språk. I betänkandet har man låtit Novus genomföra en enkätstudie där 1.798 slumpmässigt utvalda svenskar fått frågor om delningsekonomin. Där ser vi att 10 procent av befolkningen någon gång använt delningsekonomiska tjänster under de senaste två åren. Av dessa så anger 80 procent att de har övervägande positiva erfarenheter av dessa tjänster. Dessa siffror i kombination med att den främsta orsaken för att INTE använda delningsekonomiska tjänster är att man inte känt till att de finns, gör mig säker på att delningsekonomin är här för att stanna. Och att den kommer att utvecklas! Det enda lilla frågetecknet som finns för att delningsekonomin verkligen inte skulle ta fart är trygghetsaspekten.

Svenskar är bortskämda med att ha ett starkt konsumentskydd, men det skyddet är starkast när en konsument gör affärer med en näringsidkare. Att göra affärer emellan privatpersoner ger inte samma starka skydd och av det skälet kan en del saker kring transaktionerna gå fel. Av det skälet föreslår man i betänkandet också att Konsumentverket i samarbete med Konkurrensverket får i uppdrag att under en treårsperiod följa hur delningsekonomin utvecklas och därefter överväga insatser som bidrar till ökad trygghet.

Något annat som är intressant är delningstjänsterna på Facebook, som används mest av kvinnor. Det är dessutom de yngre kvinnorna som är i majoritet (18-29 år) vad gäller FB.s delningsgrupper, motsvarande 72 procent. Vi ser även samma mönster när man tittar på den mer allmänna frågan kring om man använt delningsekonomiska tjänster: det är de yngre som har positiva erfarenheter (av svenskar i åldern 18-29 år, är 88  procent positiva och av svenskar i åldern 30-49 år är 86 procent positiva). En annan gemensam faktor för de svenskar som är positiva till delningstjänster är att de bor i större städer. Det är också storstadsbon som anser att det är roligt och spännande att använda delningstjänster.

 

Jag vet inte hur det är med er bloggläsare, men när jag ser dessa siffror ser jag en annan gemensam nämnare: det är dessa personer som ofta är högkonsumerande individer. Kvinnor i storstad i åldern 18-40 fattar också väldigt ofta köbesluten. Om dessa individer börjar se fördelar av delningsekonomiska tjänster, då kan vi vara ganska säkra på att konsumtionsmönster kommer att påverkas.  Och för någon med handelsintresse säger detta också att det är dags att se över sina erbjudanden och sina affärsmodeller. Kanske inte imorgon. Men snart.

På onsdag deltar jag i en paneldebatt om dessa frågor i Almedalen. Det är Resumé och Tieto som arrangerar tillfället och befinner ni er i Visby, titta gärna förbi:

Är dela det nya äga? 

Arrangör: Resumé, Tieto

Dag: 5/7 2017 09:00 – 10:00

Plats: Kronstallgränd 4, Visby

Place, publisher, year, pages
Borås, 2017.
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-13218OAI: oai:DiVA.org:hb-13218DiVA, id: diva2:1167003
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://handel.blogg.7ha.se/

Authority records BETA

Sundström, Malin

Search in DiVA

By author/editor
Sundström, Malin
By organisation
Faculty of Textiles, Engineering and Business
Economics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 11 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf