Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Är Knallen ful eller fin?: Handelsbloggen 7H Affärer
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. (Swedish Institute for Innovative Retailing; Handelsgruppen)ORCID iD: 0000-0003-2219-1525
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Resource type
Text
Abstract [sv]

Det har pågått en viss diskussion kring gatukontorets betongklumpar som finns till för att stoppa trafik på vissa platser, och som givits formen av en knalle. Senast var det BT-s chefredaktör, Stefan Eklund, som hade ett inlägg om knallens fulhet. Själv är jag ganska ointresserad av huruvida den är ful eller fin, men jag är glad att den finns. För den påminner oss om vad Borås har varit – och är: en handelsstad!

 

En kollega till mig, Lars G Strömberg, berättade för länge sedan för mig att Sjuhärads strategiska placering kring handelsvägarna i Sverige varit avgörande för Borås. Genom eller via Borås passerade många resande och av det skälet uppstod också naturligt byteshandel av olika slag. Det kunde handla om oxar och annan boskap, hudar som byttes mot järn och smide.

        

Gårdfarihandeln är en urgammal tradition och har funnits överallt i Sjuhärad och bedrivits framgångsrikt. Skälet att det blev handel som kännetecknade bygden berodde som sagt mest på platsen men också på att landskapet är magert med mycket skog och relativt dåliga åkermarker. På 1600-talet när staden grundades var handeln en dominerande verksamhet, där man framför allt sålde hantverk, smide och träslöjd. Staden fick monopol på handeln, och dess medborgare fick lov att bedriva handel i landet. De gav sig ut på vägarna och sålde sina alster och Knallen blev ett begrepp som präglat vår stad och verksamhet. Knallen sålde det han kunde tillverka. Ibland var det textil men allra oftast var det smide och hantverk av trä. Att Borås skulle varit en textilstad från början är därför en myt! Däremot vet vi att Sjuhärad och knallen stod för försäljningen, klurigheten och berättelserna.

Industri har också varit en viktig näring som kompletterat handeln på olika sätt. Visserligen har handeln ibland förenats med textilproduktion, men detta har varit relativt korta episoder i Borås stads historia. Under efterkrigstiden har industrins betydelse avtagit, och blivit mer blandad, där den textila produktionens framfart egentligen bäst beskrivs som en snabb tillväxt mellan mitten av 1950-talet, fram till 70-talet. Tekokrisen, orsakad av oljekris och produktionsflytt till låglöneländer, gjorde så att företag skoningslöst gick omkull.

Historian om Borås har således en fin och en ful sida. Den fina sidan, enligt mig, är de fakta som visar hur vi försörjde oss, vad vi gjorde, hur vi gjorde och vilken typ av verksamhet som faktiskt bedrevs. Den fula sidan är den som förstärker och till viss del förfalskar betydelsen av den textila produktionen, och lyfter fram den i efterhand som den mest betydelsefulla. Det fullkomligt haglar av påståenden i modern tid, där man säger att Borås är Textilstaden. Av det skälet är jag glad att vi inte tappat bort vår identitet som bärs genom Knallen.

Så vem bestämmer om Knallen som betongsugga är ful eller fin? Jag har ingen aning, men tycker väl att det borde få vara vars och ens egen uppfattning, och att vi inte ska göra så stor sak åt det hela. Däremot tycker jag att vi borde reagera mycket mer kraftfullt när Borås historia skrivs om och blir till en falsk kultur. Att Borås skulle vara en textilstad är något som tillkommit i efterhand. Levnadssättet hos ett samhälle (dvs kulturen) omfattar sådant som beteende-/livsmönster, seder och traditioner, ritualer och lekar. Detta levnadssätt gestaltas ofta materiellt eller symboliskt, vilket Boråsarna under lång lång tid mött i form av Knallen. Så låt oss ha honom kvar, oavsett hur han ser ut. För han är en del av oss och vår stads historia.

Place, publisher, year, pages
Borås, 2017.
National Category
Economics and Business
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-13202OAI: oai:DiVA.org:hb-13202DiVA, id: diva2:1166984
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://handel.blogg.7ha.se/

Authority records BETA

Sundström, Malin

Search in DiVA

By author/editor
Sundström, Malin
By organisation
Faculty of Textiles, Engineering and Business
Economics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 6 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf