Larmrapporterna om den svenska handelns utveckling kommer slag i slag. Företagen är för omsättningsdrivna och har samtidigt för låg lönsamhet. Utländska e-handelsaktörer konkurrerar stenhårt med svenska aktörer. Men ingen pratar om svenska konsumenter. Av det skälet tänkte jag göra det idag.
Konsumenter i Sverige har blivit mer medvetna om hållbarhetsaspekter i sina köpbesbeslut, vilket påverkar deras inställning till handel och konsumtion. Svenskar tycker i högre grad att konsumtion är något negativt och har starka åsikter om klimatet och är oroliga inför framtiden. Med stor sannolikhet kommer hållbarhetstrenden att bli ännu tydligare i framtiden även om inställningen hittills inte avspeglas i faktiskt beteende. Trots en avstannande konsumtionskurva beror en sådan utveckling inte på att människor köper färre saker utan på att omsättningen i kronor inte ökar i samma takt som tidigare. Produkter har blivit billigare och det köps fler varor nu än tidigare. Det har även blivit vanligare att köpa och sälja varor av varandra och 9 av 10 barnfamiljer har någon gång sålt eller köpt något på Blocket.
Att svenskar köper mer saker nu än tidigare framgår av statistik om hushållens avfallsmängder. Materialåtervinning och förbränning av avfall från svenska hushåll ökar, samtidigt som mängden avfall som går till soptipp minskar. Men om den negativa inställningen till konsumtion håller i så kommer människor sannolikt i framtiden att uppvisa ett förändrat köpbeteende. Det kan t.ex. yttra sig i nya beteenden vad gäller särskilda varor. Istället för att t.ex. köpa nya kläder kan fler svenskar välja att handla begagnat. Byggvaror & verktyg samt möbler & heminredning är två varugrupper som ökat mycket på begagnatmarknaden de senaste åren, och överlag visar utvecklingen att svenskar allt oftare väljer att köpa begagnat. En del forskare menar att alternativa konsumtionspraktiker börjar dyka upp i välfärdens spår och att det ökade intresset för miljö och socialt ansvar kommer att leda till återbruksbeteende, second-hand-köp och delandets ekonomi.
För handeln är utmaningarna kring hållbarhetsfrågor mångdimensionell men handlar sammantaget om hur handelsnäringen i framtiden ska kunna behålla lönsamhet och växa med vetskap om att svenskar i framtiden kommer att köpa färre saker. Det finns en stor möjlighet för den svenska handelsnäringen att bli den sektor som bäst kan hantera framtidens hållbarhetsarbete eftersom handeln har kunskap om hur butiker kan erbjuda lösningar och system vad gäller återvinning, återbruk och produktinformation.
Fler medvetna konsumenter har börjat protestera mot konsumtionssamhället och den överkonsumtion som råder. Sådan kritik är särskilt tydlig vad gäller livsmedel där en del konsumenter blivit duktigare på att tillvarata mat. Matsvinnet som förekommer i samhället är stort och ungefär hälften av all mat som producerats i Europa hamnar på sopberget. Det är naturligtvis inte ett hållbart beteende och fler svenskar har börjat inse att beteenden måste förändras när det gäller hur livsmedel förbrukas. Även i detta fall har den svenska dagligvaruhandeln stor möjlighet att bli den aktör som bäst medverkar till att matsvinnet minskar. En sådan svensk aktör är Axfood som tagit fram alternativ till att behöva slänga livsmedel som passerat bäst-före-datum. De skänker maten till välgörenhetsändamål.
Även när det gäller andra miljöhänsyn verkar det som att dagligvarubranschen går i bräschen just nu. Det finns många aktörer som vill hjälpa sina kunder att bli mer miljösmarta. Ett exempel är Mat.se som t.ex. bloggar om hur man kan städa mer miljövänligt, eller hur man ska förhålla sig till bäst-före-datum och sista förbrukningsdag.
Borås, 2017.