Formativ bedömning även kallad bedömning för lärande syftar till att utveckla elevernas kunskap och inte bara gradera dem efter deras prestationer. Begreppet har fått stor spridning i utbildningsdebatten under de senaste åren både internationellt och nationellt. Det nämns bland annat i kompetensutvecklingsinsatsen i form av ett matematiklyft. Studier lyfter de positiva effekterna vid implementerande av olika formativa bedömningsprocedurer i undervisningen. Men kritik har dock riktats mot den formativa bedömningspraktiken, att det inte alltid är så effektivt som det verkar. Dessa studier är mycket få och väldigt sällan är de gjorda i en svensk kontext.

Studien har som syfte att undersöka vilka problem och svårigheter som lärarna upplever kan uppstå i svensk- och matematikundervisning som baseras på formativ bedömning.

För att undersöka studiens syfte har en kvalitativ metod med intervju som redskap använts. Intervjuerna gjordes bland fyra lärare som har skilda utbildnings- och arbetslivserfarenhet och är verksamma i någon av grundskolans år F-3. Analys och bearbetning av studiens empiri gjordes med stöd av hermeneutiken och ett abduktivt angreppsätt.

Studiens resultat visar; att syftet med undervisningen kan gå förlorat, att det verkar viktigare att komma vidare, men inte för att gynna lärandet, bristande metaspråk försvårar lärandet samt att negativa upplevelser kan uppstå bland elever och föräldrar vid användandet av formativ bedömning.

Slutsatser som dras handlar om eleverna inte alltid verkar gynnas vid användandet av formativ bedömning i undervisningen. Studien bidrar till forskningsfältet då den är gjord i en svensk kontext samt att det ges exempel på hur bedömning som lärande, konformativ bedömning och deformativ bedömning kan komma till uttryck i ett undervisningssammanhang.