Bakgrund

Denna uppsats bygger på en undersökning kring hur elever i årskurs två och tre ser på sinmöjlighet att påverka skolarbetet. Studien handlar också om elevernas kunskaper ombegreppet demokrati och elevinflytande. Tholander (2005, s.7) redogör för att demokrati harvarit en central del i undervisningen sedan en lång tid tillbaka. Eleverna ska få möjlighet attlära sig om demokrati via praktiska övningar där eleverna övar på att samtala med varandra.Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter utifrån den verksamhetsförlagda utbildningen harelevinflytandet enligt mig inte tydliggjorts tillräckligt noggrant för eleverna i de yngreåldrarna. Därför vill jag nu ta reda på hur eleverna ser på sin möjlighet att påverka i ämnetsvenska.

Syfte

Syftet är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på sin delaktighet och sitt inflytandei ämnet svenska.

Metod

Metoden som har använts i undersökningen är kvantitativ via en enkät med 31 enkätfrågor.Valet av enkät som metod gjordes för att jag ville få in en större mängd insamlad data frånelever i årskurs två och tre.

Resultat

Resultatet i min undersökning visade att majoriteten (72,3%) av eleverna inte visste vadbegreppet elevinflytande betyder. Flertal elever redogör för att de vill vara delaktiga iskolarbetet men att de inte får möjligheten speciellt ofta. Majoriteten menar att de har elevrådoch klassråd på sin skola. Ett fåtal elever valde att skriva när de får vara med och varadelaktiga i ämnet svenska. Eleverna redogör för att de får vara delaktiga vid tillfällen somröstning om vilken bok klassen ska läsa, om de ska skriva på dator eller för hand samt vad deska skriva för slags text.