År 2016 avled 91 000 personer i Sverige. Av dessa beräknas 80 % ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården ska värna om patienternas värdighet och välbefinnande. Sjuksköterskan är en viktig aktör för att den palliativt vårdade patienten ska kunna uppleva hälsa och få en hälsosam död. Detta kan tyckas motsägelsefullt i livets slutskede men bör betraktas som både en möjlighet och en rättighet.

Syftet är att beskriva främjandet av hälsa hos palliativt vårdade patienter inom hemsjukvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. I studien användes kvalitativ metod utifrån en reflekterande livsvärldsteoretisk grund. Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Resultatet utarbetades genom innebördsanalys vilket kom att resultera i fyra innebördsteman. Att främja hälsa hos den palliativt vårdade patienten innebär att med inkännande försöka förstå patientens behov och att i reflektion hjälpa denne att återfinna sig själv. Det innebär också att det som stör det existentiella varandets lugn förhindras och åtgärdas samt att vårdandet är närvarande men inte påtagligt i patientens vardag. Slutligen innebär främjandet av hälsa att livets speciella upplevelser görs tänkbara och möjliga. Resultatet diskuterades mot tidigare studier och även vad gäller kompatibilitet gentemot studier med patientperspektiv. Särskild tonvikt läggs på autonomins dilemma, dels när patienten själv är oförmögen att föra sin talan, men också svårigheten i att följa patientens vilja och samtidigt försäkra sig som trygg och säker vård. Slutsatsen var att hälsofrämjande vid palliativ vård ska vara följsam mot patienten som unik person, med det övergripande målet att hen ska kunna leva fram till sin död.