Kontext: Sjukskrivning är ett mått på hållbarhet och antalet involverade aktörer är många. Aktörerna arbetar mot samma mål men har olika tillvägagångssätt. Eftersom internationell forskning fokusera mycket på samverkan mellan arbetsgivare och sjukvård är det intressant att öka kunskapen kring hur HR arbetar med återgång i arbete från långtidssjukskrivningar i ett svenskt kontext.

Mål:  Denna  studie  undersöker  arbetet  med  långtidssjukskrivna  arbetstagare  ur  HR:s perspektiv, hur de arbetar för att bibehålla en arbetstagare efter en långtidssjukskrivning och hur samverkan ser ut mellan HR, företagshälsovård och Försäkringskassan.

Metod: En kvalitativ intervjuguide utformades för HR-representanter med frågor relaterade till återgång i arbete och sex HR-representanter från olika stora privata företag intervjuades.

Resultat: De flesta HR-representanterna arbetade på likartade sätt med återgång i arbete från sjukskrivning, oenigheter fanns främst beroende på vilken typ av arbetsområde HR- representanterna arbetade mot. Även synen på samverkan mellan företagshälsovård och Försäkringskassan var liknande.

Slutsats: HR arbetar främst förebyggande för att undvika att ohälsa uppstår. Under sjukskrivningsperioden arbetar de främst med olika former av anpassningar som är möjliga. Dialogen står i fokus för att undvika att arbetstagaren går in i en ny sjukskrivning efter återgång i arbete. Samverkan med Företagshälsovården sker på arbetsgivarens direktiv och samverkan med Försäkringskassan är i vissa lägen ansträngd.

Context: Sick leave is a measurement of sustainability and the number of actors/participants involved are many. The actors work toward the same goal, but use different methods to reach that goal. As international research focuses more on collaboration between employer and the health care, it is interesting to raise the knowledge about how HR works with the return to the work from long-term sick leaves, in a Swedish context.

Objective: This study researches the work regarding employees long term sick leaves, from the HR perspective, on how they work to retain an employee after a long term sick leave and how the collaboration looks like between HR, company healthcare and the Swedish social insurance agency (Försäkringskassan).

Method: A qualitative interview guide was created for HR-representatives with questions regarding the return to workplaces. Six HR-representatives from six large private companies were interviewed for the study.  

Results: Most of the HR-representatives worked in similar ways with the return to work from a sick leave. Differences occurred primarily depending on which type of working position the HR-representatives  were  working  towards.  The  view  of  the  collaboration  between  the company healthcare and Försäkringskassan were similar.

Conclusion: HR works primarily with preventing that health issues arise. During the sick leave period they primarily work with various forms of adaption if possible. The dialogue is in focus to avoid that the employee enters a new sick leave after returning to work. The collaboration with the company healthcare happens on the directives of the employer, and the collaboration with Försäkringskassan is in some cases tense.