Syftet med denna uppsats är att utforska relationen mellan flera olika faktorer kopplade till det svenska utbildningssystemet.  Uppsatsen utforskar relationen mellan Sveriges resultat i PISA- undersökningarna,  skolreformer  som  genomförts  de  senaste  25  åren,  resultaten  på  de nationella proven och den rådande lärarbristen. Datamaterialet som använts är hämtat i Skolverket, i Skolverkets databaser SiRiS och Jämförelsetal, samt på OECD:s hemsida. Både Skolverket och OECD anses vara tillförlitliga källor vad gäller inhämtning av datamaterial. I uppsatsen presenteras Sveriges resultat i PISA, dels över tid, men också avseende de tre delmomenten i PISA-undersökningarna. Det finns också med tabeller över hur de svenska eleverna presterade på de tre av de nationella proven; engelska, matematik och svenska. I arbetet genomförs en korrelationsanalys med variablerna andel (procent) elever med betyg A- E på de nationella proven och lärartäthet. Korrelationsanalysen påvisade mycket svaga samband mellan resultaten på de nationella proven och lärartätheten. Dock anses lärarbristen påverka elevernas resultat, eftersom undervisningskvaliteten påverkas av lärarbristen. En relation  mellan  genomförda  reformer  och  resultaten  på  PISA-undersökningarna  anses existera, men det går inte att garantera att de genomförda reformerna redan har genererat ett önskvärt resultat då litteraturen påvisar att det tar tid för förändringsprocesser att uppnå det tilltänkta resultatet. För vidare forskning rekommenderar vi en fallstudie om vad eleverna egentligen anser om PISA-undersökningarna, och hur seriöst de tar undersökningarna, då de inte har någon ”egen vinning” i att delta.