Bakgrund: smärta är ett vanligt och betydande symtom inom ambulanssjukvården. En persons smärta är ett fysiologiskt kroppslig fenomen som blir en smärtupplevelse först när smärtsignalen når medvetandet. Upplevelsen är starkt påverkad av psykiska, kognitiva, emotionella, sociala, kulturella och existentiella faktorer. En noxisk skada leder till    en  smärtupplevelse  som  startar upp  kognitiva  och  emotionella processer såsom tolkning och symbolisering och som i sin tur är influerad av personens språk och omgivningens kultur. Upplevelse av lidande signaleras genom smärtyttringar som påverkas av den sociala och kulturella omgivningen. Olika smärtmodulerande system aktiveras och psykologiska aktiviteter förekommer som en reaktion på smärta. Ambulanspersonalen möter en allt större förväntan om smärtlindring. Inför beslutet om smärtomhändertagande värderar ambulanspersonalen både patientens beskrivning av sin smärta och de symtom och tecken som patienten uppvisar. Även fysiologiska förändringar anses vara viktigt inför beslut om smärtlindring. Forskning visar  att det finns ett samband mellan vitalparametrar och smärta men att detta samband inte är kliniskt användbart.

Syftet är att inom prehospital kontext utforska huruvida ett klinisk användbart samband mellan patientens upplevda smärtintensitet och vitalparametrar och vegetativa symtom föreligger.

Metoden är retrospektiv registerstudie med kvantitativ ansats samt ett bekvämlighetsurval. Huvudanalysen gjordes med binär logistisk regression.

Resultatet visar ett positivt samband (Korrelationsanalys) mellan förändring av de fysiologiska parametrarna andningsfrekvens, hjärtfrekvens och hudstatus med ökad smärta. Däremot var sambandet negativt för systoliskt blodtryck. Sambandet (styrka) var starkast för andningsfrekvens. Sambandet (Beroendet) (binär logistisk regressionsanalys) mellan olika fysiologiska parametrar och utfall av svårare smärta var även det tydligast för andningsfrekvens, men fanns även för hudstatus. En klar åldersskillnad noterades där den yngre gruppen visade ett starkare samband. För hjärtfrekvens  och  systoliskt  blodtryck  fanns  inget  samband  förutom  för  den  äldre gruppen där det förelåg ett svagt samband med systoliskt blodtryck Detta samband blev svagare vid högre blodtryck.

Slutsats: Smärta är ett vanligt symptom inom ambulanssjukvården.   Det   finns   ett   positivt   samband   mellan   andningsfrekvens, förekomst av blek hud samt fuktig hud och uppskattad smärtintensitet. Sambandet är större för yngre patienter. Användande av referensvärde på vitalparametrar kan vara ett stöd vid en klinisk individuell smärtbedömning. Resultatet tyder på att det finns en stor individuell variation vad avser sambandet mellan smärtupplevelse och den fysiologiska reaktionen på smärta varför fysiologiska parametrar skall tolkas med stor försiktighet.