I övergripande kollektivavtal på svensk arbetsmarknad framgår en strävan efter ett positivt samband mellan lön, motivation och resultat som en följd av individuell lönesättning. Denna studie undersöker individuell lönesättnings eventuella påverkan på arbetsmotivation hos lärare, kort efter att en statligt finansierad lönesatsning hade höjt lönerna för många av dessa. Studien har i huvudsak kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av self determination theory, teorier om avund och rättviseteori.

För att undersöka om individuell lönesättning påverkar grundskollärares arbetsmotivation genomfördes intervjuer med 8 respondenter på två skolor i en svensk kommun, som även fick besvara en enkät om arbetsmotivation. Studiens resultat tyder på att individuell lönesättning förvisso kan föranleda positiva arbetsmotivationseffekter hos personer som premieras med högre lön, men att de som missgynnas i den individuella lönesättningen riskerar att få mindre självdeterminerad arbetsmotivation och/eller minska sin arbetsinsats för att utjämna upplevd orättvisa. Utöver detta riskerar individuell lönesättning att försämra relationer mellan kollegor, vilket kan innebära att arbetsmotivation blir mindre självdeterminerad, både hos den som främjas av individuell lönesättning och den som missgynnas.