InledningStudien bygger på sokratiska samtal där ett normbrytande stimulimaterial presenteras för barngrupper och därefter diskuteras. Forskning visar att barn inte själva ansvarar för sina värderingar, utan det är vuxenvärlden och skolan med dess pedagogiska insatser som bär det yttersta ansvaret.SyfteSyftet med undersökningen är att förstå hur flickor och pojkar kommunicerar i grupp hur de uppfattar en bild där kvinnor och män framställs tvärtemot stereotypa könsnormer. Frågor som fokuseras i studien är:• Vad fokuserar flickor respektive pojkar på i samtalet om bilden?• Vilka likheter och skillnader finns mellan flickor och pojkars sätt att kommunicera?• Hur påverkar barnen varandra i gruppsamtalen?MetodStudien är huvudsakligen kvalitativ och datainsamlingen har skett genom sokratiska samtal och observation. För att få reda på hur barnen påverkas av varandra har också ett observationsschema använts där olika beteenden studeras. I studien ingår 31 barn fördelade på 6 samtalsgrupper. Barnen går i årskurs ett på två olika grundskolor. Samtliga barn är inskrivna på fritidshemResultatI resultatet framkommer det tydligt att skillnader mellan flickor och pojkars sätt att kommunicera om den bild som samtalet rört sig kring finns. Flickornas fokus låg till stor del på personerna på bildens utseende och klädsel samt att de ville komma fram till hur personerna känner varandra. Pojkarna var istället intresserade av egenskaper och skapade egna karaktärer med diverse olika uppgifter. Vi såg även skillnader mellan könen hur de såg på stereotypa könsnormer. Flickor visar tydligt att de inte accepterar ett normbrytande beteende medan pojkarna inte visade något intresse alls för det normbrytande i bilden.