InledningKällkritik är att område som lyfts i den svenska läroplanen redan från årskurs 1. Den härstudien berör därför en undervisningspraktik där källkritik i grundskolans tidigare år ligger ifokus. Genom studien synliggörs vad som hindrar och möjliggör praktiken genom att se vilkaaktiviteter, diskurser och relationer som manifesteras inom den.SyfteSyftet är att undersöka en undervisningspraktik där pedagogers mål är att öka eleverskällkritiska förmåga i svenskämnet i grundskolans tidigare år.MetodStudien baseras på tre semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i grundskolanstidigare år och som är behöriga att undervisa i ämnet svenska.ResultatDet framgår av resultatet att praktiken är komplex och att den tidigare har varit ett åsidosattmoment i undervisningen, på grund av dess lilla omfattning i läroplanen. Dock verkar det somatt en ny läroplansreform, där digitala verktyg och den källkritiska förmågan blir alltviktigare, har fått stor betydelse för praktiken. Reformen har färgat praktiken märkbart dåintervjuade pedagoger uppger att de numera har uppmärksammat behovet genom att dels föramer diskussioner kring källkritik, dels ta fram konkret arbetsmaterial för att kunna utöva den.Detta från man att tidigare knappt berört området i undervisningen. Det framgår även attanställningen av en skolbibliotekarie på heltid har legat till grund för att göra pedagogernamer motiverade att arbeta med källkritik, eftersom bibliotekariens kunskaper har varit till stornytta i sökandet efter bra arbetsmaterial. I och med att praktiken befinner sig i enförändringsprocess har tre olika tidsperspektiv lyfts, där en tidigare, en aktuell men också enframtida praktik har varit centrala att synliggöra.