SammanfattningFormativ bedömning även kallad bedömning för lärande har som syfte att främja elevers lärande istället för att ge ett betyg eller gradering. Stora satsningar har gjorts både internationellt och nationellt för att implementera formativ bedömning i skolan. I den svenska skolan har det exempelvis genomförts ett matematiklyft med inslag som rör formativ bedömning. Denna satsning har delvis gjorts på forskningsgrunder att den formativa bedömningen är effektiv för elevers lärande och utveckling. Kritik har dock på senare år lyfts mot forskningen som påvisar den formativa bedömningens effektivitet. Det har även gjorts studier som påvisar raka motsatsen till ett gynnsamt lärande, men studierna är få och ännu färre är studier gjorda ur ett elevperspektiv.Därför är syftet med den här studien att utifrån ett elevperspektiv undersöka problem och svårigheter i svensk- och matematikundervisningen som baseras på formativa bedömningsstrategier i årskurs 1-3.För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där intervju har används som redskap. Intervjuerna gjordes tillsammans med nio elever där samtliga går i årskurs 1-3. Analys- och bearbetningsarbetet inspirerades av både en hermeneutisk- och en abduktiv ansats.Studiens resultat visar; att lärare pratar om målen men eleverna tycks inte veta varför, att eleverna lägger störst fokus på bedömningsprocedurer, kriterier och hjälpmedel men tappar fokus på lärandet, att eleverna hellre vill ha summativ återkoppling istället för formativ bedömning samt att eleverna har erfarenhet av att den formativa bedömningen känns orättvis och sårar.Slutsatser som dras handlar till största del om att elevernas fokus är på bedömningsprocedurer och måluppfyllelse för att komma vidare i utbildningen istället för lärandet av ett ämnesinnehåll. Studien bidrar med ett fokus på elevperspektiv och konkreta exempel på elevernas uppfattningar om problem och svårigheter med formativ bedömning.