Inledning: Sveriges dåliga PISA-resultat i svenska är ett vanligt förekommande debattämne. Enligt läroplanen ska eleverna få strategier för att läsa och skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Forskning visar på vikten av att arbeta tidigt med faktatexter i skolan. Detta för att eleverna senare förväntas kunna ta till sig mycket ämnesinnehåll från den typen av text. Pedagogerna har olika syn på hur arbetet med faktatexter i undervisningen ska bedrivas. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av att använda faktatexter i sin svenskundervisning.

Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur den explicita svenskundervisningen rörande faktatexter ser ut i grundskolans tidigare år.

• Vilken typ av stöttning får eleverna i undervisningen rörande faktatexter?
• Hur ser pedagogerna på sin kompetens i undervisningen om faktatexter?
• Hur sker valet av material till undervisningen rörande faktatexter?

Metod: Arbetet består av en kvalitativ studie som baseras på nio riktade öppna intervjuer med behöriga svensklärare i årskurserna 1-3.

Resultat: Studien visar att explicit undervisning, alltså undervisning som är tydlig och fokuserad, rörande faktatexten inte är vanligt förekommande. Anledning till detta är bland annat att eleverna anses vara för unga, att narrativa texter upplevs mer lustfyllda samt att faktatexterna ändå kommer in under NO- och SO-undervisningen. Vid arbetet med faktatexter dominerar strategier för läsförståelse framför strategier för textens struktur. Det finns olika tankar hos de intervjuade pedagogerna rörande huruvida behovet av kompetensutveckling i faktatextundervisning är nödvändig. Materialet som finns ute på skolorna upplevs vara bristfälligt då de befintliga faktatexterna antingen är för långa och svårlästa eller för banala och lättlästa. Det saknas faktatexter som ligger på rätt nivå för eleverna.