Elevsamarbete som arbetsform kan användas som mål eller medel för lärande. Arbetsformen ger flertalet möjligheter kring elevers lärande och utveckling, inte minst i språkundervisning. Samtidigt finns flera kritiska aspekter att beakta gällande elevsamarbete, som kräver medvetenhet kring både lärprocesser och socialt samspel. Flertalet studier kring lärande och elevperspektiv visar att elevsamarbete kan främja både ämneslärande och social utveckling hos elever – ofta mer än andra arbetsformer. Det förutsätter emellertid att hänsyn tas till exempelvis gruppsammansättning, lärar- och elevförmågor. Det finns lärare som upplever sig begränsade att använda elevsamarbete som medel för att nå ämneskunskaper och hellre använder det som mål i sig (Hammar Chiriac & Forslund Frykedal 2011).Syftet i den här studien är att, utifrån lärares resonemang, belysa vad elevsamarbete kan innebära i svenskundervisning för årskurs 1-3. För att göra det genomfördes kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare från två skolor i Västsverige.Resultaten visar att lärarna i studien är positivt inställda till elevsamarbete, och säger sig använda metoden frekvent som både mål och medel för lärande. En möjlighet lärarna beskriver är den att svenskämnet med fördel kan integreras med andra ämnen med hjälp av elevsamarbete. Lärarna ser flertalet styrkor med elevsamarbete, vilka går i linje med skolans kunskapsmässiga och demokratiska uppdrag. De kritiska aspekter som lyfts berör bland annat gruppsammansättning, vilken beskrivs som en avgörande faktor för elevsamarbetets framgång. Därtill lägger lärarna stor vikt vid stöttning inför och under elevsamarbete, vilket de anser är en grundläggande förutsättning för att skapa goda elevsamarbeten där lärande sker och trygghet upplevs av eleverna. Elevernas förståelse för hur de förväntas arbeta tillsammans belyses. En stor del av den undervisning som beskrivs, exempelvis användning av checklistor kring samarbetsprocesser och ämneslärande, tolkas i studien som olika sätt att skapa stödstrukturer för elevers lärande. Resultaten går i mångt och mycket i linje med tidigare forskning, men skiljer sig i det att lärarna i studien inte anser sig vara begränsade i att använda elevsamarbete i svenskundervisning utan anser sig kunna undvika de fallgropar som finns på ett framgångsrikt sätt. Dessutom anser lärarna i den här studien att elevsamarbete mycket väl kan användas som medel för lärande i svenskämnet, vilket skiljer något från tidigare studier. Det är dock här värt att nämna att tidigare studier inte berör elevsamarbete i svenskämnet specifikt, utan ämnesövergripande eller gällande samhälls- eller naturorienterande ämnen.