Socialstyrelsen har definierat Sexuell och Reproduktiv Hälsa utefter WHO:s definition. Sexuell och Reproduktiv Hälsa utgör barnmorskans kompetensområde. Till grund för barnmorskans arbete ligger barnmorskans kompetensbeskrivning samt ICM:s etiska kod, vilka är riktlinjer för barnmorskor och bidrar till en hög kvalitet inom yrket. Kvinnokroppen har såsom objekt fascinerat genom tiderna. Den kvinnliga kroppen har betraktats vara motsatsen till den normativa, vilken är den manliga kroppen. De reproduktiva kvinnliga funktionerna har likställts med sjukdom och abnormalitet. Studier visar att kvinnor generellt har en negativ syn på sin kropp efter graviditet, men forskningen är sparsam. Hur vården bör bemöta dessa kvinnor och fånga upp deras upplevda ohälsa är meningsfullt att söka svar på, likaväl hur upplevelsen av hälsa kan styrkas. Hur kvinnor upplever sina kroppar efter graviditet och vad de upplever som reproduktiv hälsa i relation till kroppen är därför viktigt att belysa. Studien är genomförd med en humanvetenskaplig ansats där kvinnors upplevelser studeras. Detta studeras med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av skrivna berättelser. 

Resultatet visar att upplevelsen av reproduktiv hälsa påverkas av kroppens funktioner och hur kroppen fungerar gentemot kvinnans egna önskningar och tankar om hur den borde fungera. En reproduktivt fungerande kropp ger en upplevelse av kvinnlighet och reproduktiv hälsa, medan en kropp med sviktande reproduktiva funktioner upplevs okvinnlig och ger upphov till reproduktiv ohälsa. Kvinnan upplever reproduktiv hälsa vid en fungerande reproduktion, likaså bekräftas hennes kvinnlighet genom det. Menstruation och preventivmedel upplevs tvetydigt för kvinnan då hon upplever det både som hälsa och ohälsa. Det är av vikt att vårdpersonal bemöter kvinnor under hela hennes livscykel på ett professionellt och etiskt riktigt sätt.