Inledning: Resultatet i den internationella PISA-undersökningen 2012 visade att svenska elevers läsförståelsekompetens hade sjunkit. Reichenberg (2011) har påtalat att det i Sverige finns få lässtudier som har fokuserat på mellanåren och högstadiet och då främst varit inriktade på skönlitterära texter. Fenomenografiska studier där elevers uppfattningar av läsförståelse står i fokus bör bilda relevant underlag i diskussioner av framtida mål i skolan när det gäller att öka läsförståelsen. Avsikten med denna studie är att om möjligt bidra till ökad kunskap om högstadieelevers uppfattningar av läsförståelse.

Syfte: Då syftet med studien är att undersöka elevers uppfattningar av läsförståelse valdes en fenomenografisk ansats. Inom fenomenografin eftersöks uppfattningar av fenomen i världen. Det empiriska materialet utgörs av sex fokussamtal med sammanlagt 17 elever på tre skolor. Skolorna ligger i tre olika kommuner och urvalet av respondenter är strategiskt. Lärarna i svenska på respektive skola valde ut elever som de ansåg skulle kunna bidra till en variation av uppfattningar. Fokussamtalen har sedan transkriberats ordagrant och analyserats utifrån referentiella och strukturella aspekter. Ett antal kvalitativa beskrivningskategorier har arbetas fram genom att söka efter likheter och skillnader i respondenternas uttalanden.

Resultat: Studiens resultat uppvisar tre beskrivningskategorier. Kategorin Läsförståelse är att mottaga en text och genomföra en uppgift innebär att eleverna fokuserar på att genomföra en skoluppgift oavsett om det innebär att läsa, se på en filmatisering av texten eller att lyssna på en uppläsning av den. Förståelsedelen i läsprocessen står inte i fokus inom denna kategori. Inom den andra kategorin Läsförståelse är att läsa och förstå en specifik texts innehåll och till detta knutna ämnesbegrepp är läsförståelsen knuten till en enskild text. Inom den tredje kategorin Läsförståelse är att interagera med en text samt att utvinna och kunna använda ny kunskap i andra sammanhang återfinns uppfattningar som synliggör att läsförståelse inte är bunden till ett lästillfälle utan kan användas i olika sammanhang.