Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunsystemet ser betacellerna i bukspottskörteln som främmande och angriper dem. Cellerna kan då inte producera insulin längre, vilket är ett livsviktigt hormon för kroppen. I Sverige insjuknar cirka två barn varje dag i diabetes mellitus typ 1. Sjukdomen påverkar barnets vardag och kommer alltid vara en styrande del genom livet. Många barn oroar sig över hypoglykemi samt andra komplikationer som är relaterade till sjukdomen.

Syftet med studien är att beskriva upplevelser av hur vardagen påverkats hos barn som är diagnostiserade med diabetes mellitus typ 1. Metoden är en sammanställning av empirisk data och baseras utifrån Axelssons (2012) modell. Studien innehåller 11 artiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Examensarbetet fokuserar på barn i åldern 6-14 år och artiklarna i studien belyser upplevelsen av att leva med diabetes mellitus typ 1.

Resultatet visade att barnen upplevde känslor av utanförskap och att de kände sig annorlunda jämfört med sina vänner. Familjen hade en betydelsefull roll för barnen och sjukdomen påverkade även omgivningen. Resultatet presenteras utifrån fyra huvudkategorier och tio subkategorier. I diskussionen belyser vi känslan av att vara barn och leva med en kronisk sjukdom, familjens betydelse samt att förlika sig med sjukdomen. En grundläggande aspekt som framkommer i diskussionen är även vikten av adekvat och individanpassad information efter barnets utvecklingsnivå.