Föreliggande studie undersöker vilka format för kartläggning och sammanställning av forskning som tillämpas i Norden. Vidare utforskas formatens relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag. Sammantaget har kartläggningar och sammanställningar från sex mäklarorganisationer inom utbildning, socialt arbete, samt medicin- och hälsoområdet studerats. Resultaten visar att de identifierade formaten i huvudsak bygger på en aggregativ metodik vilken i första hand är tillämpbar på frågor om hur väl olika arbetssätt och metoder fungerar. Denna inriktning utesluter stora delar av den forskning som bedrivs inom det utbildningsvetenskapliga fältet och bedöms därmed ha begränsad relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag. Utgångspunkten har varit att det krävs forskning från flera olika discipliner och områden för att kunna ge lärare goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera verksamheten i skolan och förskolan. En viktig slutsats är därmed att Skolforskningsinstitutet behöver utveckla format för kartläggning och sammanställning som är anpassade till såväl utbildningsvetenskaplig forskning som praktik inom skolans och förskolans område.