InledningBokläsning är ett vanligt förekommande inslag i förskolans verksamhet. Förskollärare kan använda sig av detta som pedagogisk metod och det kan då vara språkutvecklande för förskolebarnen. Det sociala samspelet vid bokläsning mellan barn och förskollärare kan vara viktigt både för den kognitiva samt den sociala förmågan. Genom att utgå från barnens intressen vid boksamtal kan förskollärare utveckla barnens språkutveckling genom ett lustfyllt lärande.SyfteStudiens syfte är att undersöka hur förskollärare utifrån sina erfarenheter beskriver hur de använder bokläsning för att stödja barns språkutveckling i förskolan. Vi har valt att lyfta boksamtalet som en viktig del inom bokläsning.MetodVi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna är semistrukturerade och därmed har vi utgått ifrån en intervjuguide under intervjutillfällena.ResultatResultatet av vår undersökning visar att förskollärare ofta har boksamtal under bokläsning. Under dessa tillfällen har dock fokus legat på bilderna i böckerna då barnen visat stort intresse för dem. Texterna och bokstäverna diskuteras det inte lika mycket om. Förskollärarna beskriver det som att barnen ännu inte har kommit till den nivån att de förstår vad texten är. Vi kunde se skillnad i intresset för faktaböcker mellan könen på barnen. Några förskollärare utgick från flanosagor som utgångspunkt för boksamtalen. Då det finns en del flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska får förskollärarna ofta visa konkret, ibland med tecken som stöd, istället för att ha samtal om det lästa. Barnens skriv-och läsutveckling börjar med att barnen visar intresse för sina namn och bokstäver i dessa, enligt vår undersökning.