Psykisk ohälsa hos unga ökar. Sömnsvårigheter, oro och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom på psykisk ohälsa. För att må och fungera optimalt visar forskning att ungdomar behöver mellan åtta till tio timmars sömn per natt. Många faktorer konkurrerar om tiden då ungdomen ska lägga sig, exempelvis IT-media, skolarbete och tankar om den egna identiteten samt att ”passa in” i normen. Skolsköterskan möter dagligen ungdomar med sömnproblem eller problem som är sömnrelaterade. Skolsköterskans uppgift är att stötta i hälsoprocessen, men också fokusera på att söka orsaker till sömnproblemen, för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Föreliggande studie syftar till att undersöka samband mellan sömnlängd respektive sömnproblem och IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning hos ungdomar. Studien besvarar frågeställningarna: Finns det skillnader i sömnlängd och sömnproblem utifrån bakgrundsvariablerna kön, boende, härkomst och meritvärde? Finns det skillnader mellan killars och tjejers IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning? Finns det samband mellan påverkansfaktorerna: IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning.

Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Det var 937 elever i årskurs 9 som svarade på en enkät med frågor om sömn, IT-media, skolstress och självuppfattning. Studiens resultat visar att elever med icke sammanboende föräldrar och elever med meritvärden under medel, har en kortare sömnlängd, än elever med sammanboende föräldrar och elever med ett medelmeritvärde över 237. Dessutom konstateras att tjejer, elever med icke sammanboende föräldrar och meritvärde under medel, har större andel sömnproblem än killar, elever med sammanboende föräldrar och elever med ett meritvärde över medel. Resultatet visar också att skolstress, IT-medieanvändning samt IT-medieanvändning vid sänggående, har ett samband med kort sömnlängd, vilket är 7 timmar eller mindre per natt. Skolstress och självuppfattning visar i sin tur samband med sömnproblem. Slutsatsen är att ungdomars sömn bör tas på allvar i skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sömnproblematiken bör dessutom diskuteras på lednings och samhällsnivå då det är ett folkhälsoproblem. För att fastställa vad som är orsak och verkan mellan sömn och olika faktorer behövs ytterligare forskning.