En grundläggande tanke med högre utbildning är att bidra till förmågan hos människor till självständigt tänkande. Ett vedertaget sätt att uppnå detta är att tillhandahålla tillfällen för reflektion kring den information som levereras i form av föreläsningar och litteratur. Reflektion behöver också uppstå när en lärare ger återkoppling till en student på olika former av utfört arbete. Högre utbildning är traditionellt förankrad i begreppet konstruktiv kritik där fokus ofta ligger på att bedöma ett arbete utifrån fel och brister. För lite uppmärksamhet har ägnats åt att förstärka studentens lärande genom att betona det som studenten gjort bra. Gene - rella och svepande formuleringar i positiv anda försvinner lätt i mängden av detal - jerad negativ kritik. I denna artikel presenteras därför en grundläggande modell som konstruerats för att i stället fokusera på att uppmuntra studenten. Modellen utgår från att en öppenhet främjar till att både skapa och ta emot återkopplingen. Med denna modell kan återkopplingen bli verklig och användbar för studenten och därmed kan ett självständigt och konstruktivt tänkande utvecklas.