Syftet med denna rapport är att skapa en fördjupad förståelse för unga tal - boksanvändare (under 18 år) och utifrån denna förståelse skapa en grund för att vidareutveckla de svenska bibliotekens service till denna målgrupp. Rapporten är skriven på uppdrag av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Bakgrunden till studien är formulerad i myndighetens Barn- och ungdomsstra - tegi för 2012–2014, där myndighetens arbete med att implementera ett barn - perspektiv betonas. Myndigheten vill genom rapporten utforska talboksanvän - dande barns beskrivningar av fyra teman: 1) läsning, 2) talböcker, 3) sätt att hitta talböcker, samt 4) bemötande på de lokala biblioteken. Det empiriska material som ligger till grund för studien samlades in av MTM:s medarbetare under den första halvan av 2012 och består av nio fokusgruppssam - tal som organiserades av fyra läns-/regionbibliotek, samt Synskadades Riksför - bund. Sammanlagt deltog 51 barn, 30 pojkar och 21 flickor, i åldrarna 9 till 16 år som alla hade någon form av läsnedsättning, såsom läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi eller synnedsättningar. Gruppernas storlek varierade mellan 3 och 10 deltagare, och samtalen varade mellan cirka en halvtimme till en timme och en kvart. Fokusgruppsmaterialet har analyserats i tre steg: Först genom en inledande kodning utifrån de fyra teman som formulerats av myndigheten, och därefter, i ett andra steg, genom att sammanställa vad och hur grupperna berättade om läsning , talböcker , att hitta talböcker respektive bibliotek och identifiera likheter och skillnader inom varje tema. Resultatet av denna del av analysen är redovisade i ett eget kapitel och illustreras med en riklig mängd citat. Det tredje steget i analysen innebär att de fyra temana diskuteras utifrån de tre teoretiska begreppen läsningens materialitet , remediering , samt meningserbjudanden . Tre övergripande slutsatser kring hur de svenska biblioteken skulle kunna vidareutveckla sin service gentemot målgruppen unga talboksanvändare dras utifrån analysen: 1. Ett sätt för biblioteken att vidareutveckla servicen gentemot unga tal - boksanvändare är att i sitt arbete betona hur barnen kan använda talböcker. 2. Ett annat sätt att vidareutveckla servicen gentemot unga talboksanvändare är att, från en övergripande till en lokal nivå, föra en kritiskt reflekterande diskussion kring varför det är viktigt att förmedla talböcker. 3. Ytterligare ett sätt att vidareutveckla servicen gentemot målgruppen är att alltid betona vikten av ett professionellt bemötande i varje enskild kontakt med unga redan existerande och potentiellt blivande talboksanvändare.