Att arbeta som ambulanssjuksköterska innebär att det kan uppstå oförutsägbara och komplexa situationer att hantera. Ett sådant scenario är omhändertagandet av patienter med svåra trauman, där akuta insatser ska genomföras under tidspress och i skiftande miljöer. Vårdandet i dessa sammanhang präglas ofta av både emotionella och kliniska utmaningar, samtidigt som en vårdrelation snabbt behöver etableras. Syftet är att undersöka ambulanssjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter utsatta för svåra trauma. Studien är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor, med en induktiv ansats. Sammanlagt nio ambulanssjuksköterskor intervjuades. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i tre generiska kategorier och elva subkategorier. Fördelningen var tre till fyra subkategorier pergenerisk kategori. Resultatet visar på upplevelser av organisatoriska och miljömässiga utmaningar i traumavård, samverkan och kommunikation samt beslutfattande, reflektion och lärande. Riktad kompetensutveckling, regelbunden praktisk träning samt tillgång till kollegialt stöd i efterförloppet av svåra traumauppdrag utgör centrala förutsättningar för att främja professionell trygghet och upprätthålla en säker samt hållbar traumavård i den prehospitala kontexten.

Working as a specialist ambulance nurse entails encountering unpredictable and complex situations that require management. involves facing unpredictable and complex situations. One such scenario is the care of patients suffering from severe trauma, where urgent interventions must be performed under time pressure and in varying environments. Care in these contexts is often characterized by both emotional and clinical challenges, while a care relationship must be established quickly. The aim is to explore specialist ambulance nurses’ experiences of caring for patients affected by severe trauma. The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured questions and an inductive approach. A total of nine specialist ambulance nurses were interviewed. The interview material was analysed using qualitative content analysis. The analysis resulted in three generic categories and eleven subcategories, with a distribution of three to four subcategories per generic category. The results highlight experiences of organizational and environmental challenges in trauma care, collaboration and communication, as well as decision-making, reflection, and learning. Targeted continuing education, regular practical training, and access to collegial support following severe trauma assignments are identified as key prerequisites for promoting professional confidence and maintaining safe and sustainable trauma care in the prehospital context.