Digitaliseringen i skolverksamheten har öppnat nya pedagogiska vägar, där digitala spel framträder som lovande verktyg för att främja engagemang och lärande bland elever (Yasar Kazu & Kuvvetli 2023). Denna studie fokuserar på english foreign language (EFL)-undervisning och belyser lärarens centrala roll i implementeringsarbetet genom digitala spel.

Syftet med arbetet är att studera de erfarenheter och förutsättningar för lärares implementeringsarbete vad gäller digitala spel i EFL-undervisningen i svenska grundskolor. Genom att tillämpa läroplansteorins indelning, undersöks specifikt hur lärare väljer digitala spel baserade på pedagogiska kriterier, organiserar undervisningen för att inkludera dessa verktyg, och bedömer elevernas kunskapsutveckling genom spelen. Fenomenologisk teori används för att djupgående analysera och förstå lärarnas personliga upplevelser och perspektiv. Genom att fokusera på lärarnas subjektiva erfarenheter ger studien insikter i hur de uppfattar och tolkar användningen av digitala spel i undervisningen. Detta perspektiv hjälper till att belysa de individuella och kontextuella faktorer som påverkar deras beslut och metoder för implementering

En metod som bestod av kvalitativa intervjuer användes för att samla in data från fem behöriga lärare i grundskolan. Denna metod valdes för att möjliggöra en djupgående förståelse av lärarnas förutsättningar och erfarenheter.

Resultatdelen av studien visar att lärarna uppfattar digitala spel som ett värdefullt verktyg för att främja engagemang och språkinlärning i EFL-undervisningen. De betonar vikten av att noggrant välja spel som inte bara är engagerande för eleverna utan också pedagogiskt relevanta och anpassade till läroplansmålen. Organiseringen av undervisningen med digitala spel framstår som en balansgång där lärarna strävar efter att integrera spelen på ett sätt som kompletterar traditionella lärometoder och främjar en aktiv lärandeprocess. När det gäller bedömning av elevernas framsteg genom spelen, framkommer det att lärarna använder spel som ett medel för formativ bedömning, där spelandet ger omedelbar återkoppling som kan användas för att anpassa undervisningen och stödja individuella lärandebehov. Dock identifierar lärarna utmaningar relaterade till bedömningen av elevernas kunskapsutveckling genom spel, såsom att säkerställa att bedömningsmetoderna är rättvisa och transparenta.

Resultaten understryker behovet av ytterligare stöd och resurser för lärare för att effektivt kunna implementera digitala spel i EFL-undervisningen, inklusive fortbildning som fokuserar på pedagogisk användning av spel, teknisk support och tillgång till en bred repertoar av lämpliga spel.