Läsförmågan hos svenska elever blir allt sämre och allt fler unga är omotiverade till läsning. Samtidigt ökar kraven på unga som behöver utveckla en kritisk läsning för att kunna navigera i ett stort informationsflöde. Ett antagande i föreliggande studie är att den kritiska läsningen kan utvecklas genom en undervisning utifrån ett kritiskt litteracitetsperspektiv. Studiens syfte är att bidra till kunskap om hur elever kan öka sitt deltagande i kritiska litteracitetspraktiker och hur dessa praktiker kan bedömas i nationella prov, men också att undersöka ifall eleverna ger uttryck för att en sådan undervisning kan påverka deras inställning till läsning.

Tidigare forskning visar att kritisk litteracitet inte betonas i undervisningen i svenskämnet. Gällande hur kritisk litteracitet kan bedömas i nationella prov finns studier med olika tolkningar vilket också beror på att kritisk litteracitet definieras på olika vis. Det saknas vidare studier som genom en intervention undersöker hur en undervisning med fokus på kritisk litteracitet kan utformas inom ramen för kursen svenska 1, och som dessutom undersöker om elevers inställning till läsning kan påverkas av en sådan undervisning.

Studiens huvudsakliga metod är en intervention bestående av en undervisning med fokus på kritisk litteracitet inom ramen för kursen svenska 1 på gymnasiet. I studien definierar jag inledningsvis min syn på kritisk litteracitet. Som för- och eftertest användes läsförståelsedelen till två frisläppta nationella prov. För att identifiera vilka frågor som testade kritisk litteracitet användes en analys som jag själv utformade utifrån min tolkning av teorin. Elevernas svar analyserades utifrån samma tolkning av teorin före och efter interventionen. På så sätt kunde en slutsats dras utifrån frågan om de genom interventionen hade utvecklat sin förmåga att delta i kritiska litteracitetspraktiker. Före och efter interventionen gjordes också en enkät där eleverna besvarade frågor om sin inställning till läsning. Svaren analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys.

Enligt resultatet i denna studie innehåller läsförståelsedelen till de nationella proven i svenska 1 en liten del frågor som kan bedömas motsvara kritisk litteracitet och en stor del frågor som kan bedömas visa en utveckling av deltagande i kritiska litteracitetspraktiker. Resultatet visar också att eleverna efter deltagandet i interventionen i större utsträckning kunde delta i kritiska litteracitetspraktiker. Genom enkäten framgår slutligen att eleverna efter interventionen hade en mer positiv inställning till att läsa olika slags texter.