Introduktion: I en försämrad global situation blir den civila sjukvårdens beredskap inför väpnade konflikter avgörande. Sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning är ofta bland de första att bevittna hot och våld mot sjukvården. Därför är det av yttersta vikt att sjuksköterskor har kunskap om internationell humanitär rätt (IHL) för att fullt ut förstå sina rättigheter och skyldigheter i samband med väpnad konflikt.

Syfte: Undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskeutbildningarna på grundläggande och avancerad nivå i Sverige bedriver utbildning i IHL

Metod: En enkät skickades i november 2023 till alla de lärosäten i Sverige som erbjuder grund- och specialistutbildningar för sjuksköterskor (n=25). Enkäten bestod av 9 frågor relaterade till grundläggande kunskaper om IHL.

Resultat: 18 av 25 lärosäten besvarade enkäten och förekomst av utbildning var enligt följande:

• Den civila sjukvårdens beredskap och organisation vid väpnad konflikt/krig (n=4)

• Grundprinciperna som finns i IHL (n=2)

• Relationen mellan IHL och de mänskliga rättigheterna (n=2)

• Vilka skyddade personalkategorier det finns i ett krig enligt IHL (n=2)

• Sjukvården och IHL (n=2)• Vilka skyddssymboler som finns och vad de avser att skydda (n=2)

• Hur krig får föras och vilka vapen som får användas (n=1)

• Konventioner till skydd för krigets offer (n=1)

• Vad som händer när IHL kränks (n=1)

Konklusion: Resultatet tyder på att utbildningen brister när det gäller att förbereda blivande sjuksköterskor på grundläggande och avancerad nivå att förstå sina rättigheter och skyldigheter i samband med väpnad konflikt.

Referenser

Blanchet, K., et al., Have attacks on healthcare become the new normal? a public health call to action for armed conflicts before it is too late. Conflict and health, 2023. 17(1): p. 56.

Sassòli, M. and P.S. Nagler, International humanitarian law: rules, controversies, and solutions to problems arising in warfare. 2019, Cheltenham: Edward Elgar Publishing.

SOU (2022). Hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga. Slutbetänkande av utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (2022:6). Regeringskansliet