När det kommer till förskolans utomhusmiljö inom forskningen har den inte fått lika stor uppmärksamhet som inomhusmiljön. Därför är vårt syfte med denna kunskapsöversikt att undersöka vad forskningen visar angående var och med vad barnen föredrar att leka när de får tillgång till utemiljön på förskolan samt hur miljön påverkar barnens lek. Vi har i kunskapsöversikten utgått från Nilholms modell Systematic Mapping and Analysis of Recearch Topographies (SMART) som består av sex steg att utföra en studie av forskning. I översikten ingår tio forskningsartiklar där majoriteten utgår från Gibsons teori om affordance. Resultatet av kartläggningen belyser att de miljöer barn föredrar att vistas i är bland de fasta installationerna och de naturliga miljöerna som innefattar öppna ytor, buskage eller grönområden. Även kullar och avskärmade platser ses som betydande platser av barnen. Dessa miljöer påverkar barnen att leka roll- och låtsaslekar och funktionella lekar där bland annat klättring ingår. Kartläggningen visar också att naturmaterialet är det material som barn föredrar att leka med. Lekar där vatten, sand, pinnar och löv ingår är föredragna bland dessa material och barnen samlar och utforskar materialet på olika sätt. Hur miljöerna och materialen används utomhus varierar beroende på hur gamla barnen är. De yngre barnen utforskar miljöer och material med sina sinnen där de känner och ser hur materialet förändras samt att de gärna utforskar med kroppen genom klättring på klätterställningar. De äldre barnen utforskar däremot miljö och material mer symboliskt. De föreställer sig att klätterställningar är båtar och sanden blir till te i tebjudningar, pinnar är ormbajs och stenar är elefanter. Kartläggningen visar även hur miljöer och materials egenskaper påverkar barnens lek genom att till exempel förändra gården genom att lägga till eller ta bort ett föremål på gården gör att barnens nyfikenhet väcks och de vill utforska de nya.