Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konservatism och folkbildning i sekelskiftstid: det svenska exemplet
University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Akademin för polisiärt arbete. (KUBIK)
2021 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Konservatism och folkbildning i sekelskiftstid – det svenska exemplet29. Theory and history of cultural policyKeywords: Konservatism, bildning, ideologi, kulturhistoria, folkbibliotekJohan Sundeen11 Högskolan i BoråsDen svenska bildnings- och folkbiblioteksforskningen har i hög utsträckning fokuserat på den roll somliberala och socialistiska strömningar spelade under årtiondena närmast före och efter övergångenmellan 1800- och 1900-talet. Betydelsen av de ideologiska impulserna från nämnda avsändare äroomtvistliga, likväl präglas flera etablerade kulturhistoriska framställningar av whighistoriskakaraktärsdrag. Även på bildningens och folkbibliotekens områden har segrare skrivit historien. Trots attkonservativa intellektuella i hög grad var närvarande i folkbildnings- och folkbiblioteksarbetet haruppmärksamheten av deras ideologiska utgångspunkter och faktiska insatser varit begränsad inom denkulturhistoriska forskningen.Även om visst intresse ägnats Rudolf Kjelléns syn på kultur (Klockar Linder, 2014) uppvisar även denkulturpolitiska forskningen ett underskott på forskning om svensk sekelskiftskonservatism. Frenander(2005) Inleder sin översikt över 1900-talet med folkhemmets tidevarv (1930-tal). Oavsett disciplinäringång får man gå till äldre standardverk (t.ex. Elvander, 1961; Richardson, 1963) för att få en djuparekoppling i analys av bildning, kultur och konservatism under sent 1800- och tidigt 1900-tal.Forskningsfrågan som står i fokus för mitt paper rör den framstegsvänliga och socialpolitiskt orienteradesekelskiftskonservatismens roll som idé- och realpolitisk kraft inom bildningsrörelsen i allmänhet, ochbakom strävan efter att etablera allmänna och offentligfinansierade bibliotek i Sverige efter amerikansktexempel i synnerhet.Inte minst från den fosterländska Studentföreningen Heimdal i Uppsala utgick åtskilliga impulser avbetydelse. Till exempel togs initiativ till nordiska folkbildningsmöten, en egen populärvetenskapligperiodisk skriftserie, etablering av ett socialpolitiskt bibliotek samt distribution av förteckningar avseddaför folkliga bibliotek över kvalitetslitteratur. Personer med bakgrund i denna Uppsalamiljö medverkadeefter sin studietid i folkbildningsjournaler, skrev pamfletter om vikten av rusta det svenskabiblioteksväsendet samt anlitades som statliga utredare inom det kulturpolitiska området. Två personersom lät tala om sig var Verner Söderberg och Valfrid Palmgren.Det saknas en idéhistoriskt kartläggande och analyserande framställning om den betydelse somnämnda ideologiska strömning ägde för bildningssträvanden och folkbiblioteksrörelsen. Även om en stordel av argumentationsarsenalen i sekelskiftets kulturpolitiska debatt var idépolitiskt gränsöverskridande,så skiljer sig utgångspunkterna åt mellan de tre stora sekelskiftsideologiernas företrädare. Medanliberalismen fokuserade på individen och socialismen på (arbetar)klassen så styrdes de konservativasträvandena av vad som ansågs ligga i nationens intresse. Vidare fördelas tyngderna, till exempel isynen på läsningens värde, olika i de liberala, socialistiska och konservativa vågskålarna.Jag kommer i mitt paper belysa de bärande, till den nationella tanken anknytande, beståndsdelarna idetta tankegods. Hit hör tanken på en ny, fredlig, kulturell och nationalekonomisk storsvenskhet,socialdarwinistiska föreställningar om staternas kamp på en global arena, sedlig och kulturellfolkuppfostran samt en utbredd fruktan för konsekvenserna av halvbildning och populärkultur. Utöver attjag anlägger ett forskningsperspektiv som fyller en lucka i hittillsvarande folkbildnings-, folkbiblioteks- ochkulturpolitisk forskning, bygger jag mitt paper på källmaterial som till stora delar är obelyst.Selected referencesBurman¸ A. och Sundgren, P. (red) (2010), Bildning: Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman Göteborg, Daidalos.Elvander, N. (1961), Harald Hjärne och konservatismen: Konservativ idédebatt i Sverige 1865–1922. Stockholm, Almqvist & Wicksell.Frenander, A. (2005) Kulturen som kulturpolitikens stora problem: Diskussion om svensk kulturpolitik under 1900-talet. Hedemora: GidlundsFrenander, A. (2012), ”Statens förhållande till folkbiblioteken 1912–2012”, i Anders Frenander och Jenny Lindberg (red), Styra eller stödja: Svenskfolkbibliotekspolitik under hundra år Borås, Högskolan i Borås.Garrison, D. (2003), Apostles of Culture: The Public Librarian and American Society, 1876-1920. Madison, University of Wisconsin Press.Gustavsson, B (1991), Bildningens väg: Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880–1930 Göteborg, Göteborgs Universitet.Kilander, S-B (1991), Den nya staten och den gamla: En studie i ideologisk förändring. Uppsala, Uppsala Universitet.Klockar Linder, M. (2014), Kulturpolitik: Formeringen av en modern kategori. Uppsala. Uppsala universitet.Lindström, H. (1996), Människor och idéer I folkbiblioteksrörelsen: En idéhistorisk undersökning om folkbildningsrörelsen i Skandinavien och Finlandfram t.o.m. första världskriget med särskild hänsyn till impulserna från den anglosaxiska världen. Åbo, Åbo Akademi.Mithander, C., (2000), ”1905 – genombrottet för en ny konservativ nationalism”, i Ragnar Björk och Sven Eliason (red), Union & Secession (Stockholm,Carlsson, 2000).Mithander, C. (1995), ”Svenska intellektuella från utredare till rådgivare”, i Ord och bild, 6/1995.Myrstener, M. (2012), ”Biblioteksideologerna”, i Anders Burman och Per Sundgren (red), Svenska bildningstraditioner. Göteborg, Daidalos, 2012.Petersson, Anne-Marie, ”Kvinnorna i Heimdal fram till 1914”, opublicerat manuskript. (Manuskriptet finns i Johan Sundeens ägo).Richardson, G. (1963), Kulturkamp och klasskamp: Ideologiska och sociala motsättningar i svensk skol- och kulturpolitik under 1800-talet. Göteborg:Göteborgs universitet.Runeby, N. (1995), Dygd och vetande: Ur de bildades historia. Stockholm, Atlantis.Sundeen, J., Det folkuppfostrande biblioteket: En nyläsning av Valfrid Palmgrens skrifter (Opublicerat seminaripapper).Sundeen, J. (2020), ”I öppna hyllors landskap”, i Axess Magasin, 6/2020.Torstensson, M. (1996) Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna: Exemplet Sverige och några jämförelser med USA. Göteborg,Göteborgs Universitet.

Place, publisher, year, edition, pages
2021.
National Category
Humanities and the Arts
Research subject
Business and IT; Library and Information Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-25307OAI: oai:DiVA.org:hb-25307DiVA, id: diva2:1544221
Conference
NCCPR 2021, Nordisk kulturpolitisk konferens, Borås, 25–27 augusti 2021.
Note

Abstract till paper antagit för presentation och publicering vid förestående konferens, hösten 2021.

Available from: 2021-04-14 Created: 2021-04-14 Last updated: 2021-04-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Konservatism och folkbildning(36 kB)228 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 36 kBChecksum SHA-512
2e4803ed26379b24d5ec1fd15e7769b591a53a2cee6269e1bdaf532cd407c3ab4ad46d64a9aa0c749f0127523ef3bb970995cf61cd62615c671c179b39ea2e0e
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records

Sundeen, Johan

Search in DiVA

By author/editor
Sundeen, Johan
By organisation
Faculty of Librarianship, Information, Education and IT
Humanities and the Arts

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 228 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 573 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf