Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Detaljhandelns nya affärsmodeller
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.ORCID iD: 0000-0003-2219-1525
2020 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Resource type
Mixed material
Abstract [sv]

Jag och många med mig menar att digitaliseringen har förändrat handelsbranschen, framför allt när det gäller hur man bedriver affärer. Det har uppstått en ny värdelogik som innebär att beprövade arbetssätt måste ifrågasättas, organiseringen och synen på vilka som ingår i värdenäten, men den största förändringen är nog i affärsmodellerna. Och givetvis så är det i praktiken som insikterna är tydligast vilket bl.a. påverkat valen av samarbetspartners och vilka kompetenser som behövs hos medarbetarna. Praktikens ofta tysta kunskap har också bidragit till ett nytt språk där man idag talar om customer journeys, retargeting, attribution, touchpoints, pains & gains, last mile, customer fulfillment, CX transition, och multi-offer roadtrip.

I slutet av den här veckan ingår jag i betygsnämnden då en doktorand ska försvara sin avhandling om detaljhandelns nya affärsmodeller. Och jag kan med glädje konstatera att vi snart fått en avhandling i Sverige som tar sig an den nya affärslogiken inom handeln. Så fort disputationen är avklarad kan jag också tala om för er bloggläsare vem doktoranden är och vad avhandlingen heter. Men ni får vänta några dagar...

En del kanske undrar varför det behövs den här typen av kunskap i en så uppenbar praktikdriven verklighet, men låt mig förklara med hjälp av ett exempel som doktoranden presenterar (egen översättning fr eng). För när man tar del av den här eleganta beskrivningen av ett klädköp, så inser man den stora komplexitet som måste lösas för att få till en sådan här köpresa. Och då handlar det inte bara om tekniska förutsättningar. Om du vill kunna handla på det här sättet måste handeln reformera hela sitt sätt att bedriva affärer på. Här är exemplet:

Du har en stund över och kollar ditt Instagram flöde när du ser en outfit som du verkligen skulle vilja ha. Du klickar på inlägget och ser då att kläderna är taggade, vilket gör det enkelt för dig att komma direkt till onlinebutiken. Det tar några sekunder för dig att hitta rätt storlek och färg och du går sedan till check-outen där du väljer den betalningslösning du föredrar och ska precis genomföra köpet då du ändrar dig. Du känner att du gärna skulle vilja se produkterna på riktigt innan du köper, så du ändrar din order. Istället för att betala online och få varorna hemskickade väljer du att hämta och betala din outfit i den fysiska butiken. Inom loppet av några dagar får du ett mail med info om att varorna finns att hämta upp, du går till butiken, provar, kompletterar ditt inköp med några småsaker som du sett under ditt butiksbesök och betalar sedan via din mobiltelefon i butikens self-service check-out. Givetvis tar du också en selfie eftersom du är så nöjd med din outfit och taggar vännerna på sociala media.

Detaljhandelns traditionella kommunikations- och försäljningskanaler räcker inte längre till om den här typen av köp ska kunna fungera. Sociala medier kan fungera som butikernas skyltfönster och bli en modern ”trottoarpratare”. Genom att tagga och göra bilder klickbara skapas nya butiksentréer. I den traditionella fysiska butiken fanns en entrédörr. I dagens butiker finns många fler möjligheter att komma innanför dörrarna. Och det behöver givetvis inte vara just en fysisk dörr. Foto: PwC Exemplet visar också att antalet betalningsmöjligheter förändrar handelns nätverk. Förut så kanske vi betalade med kontanter eller kort i butikskassan. Idag finns det ett stort utbud av alternativ där kunderna väljer det som känns bäst i varje enskild situation. I den här typen av kundresa som består av offline-aktiviteter varvade med digitala transaktioner inser man snabbt att traditionella distributionskedjor inte på långa vägar kan förklara hur handeln arbetar. Inte heller hur handeln tjänar pengar eller var möjligheten till lönsamhet uppstår. Det behövs helt enkelt andra förklaringsmodeller och när vi har dem, blir det lättare att förstå och utveckla ännu mer spännande praktiklösningar. 

//Malin Sundström, Högskolan i Borås

Place, publisher, year, pages
Borås, 2020.
Series
Retailingresearch.blogspot.com
National Category
Business Administration
Research subject
Business and IT
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-24395OAI: oai:DiVA.org:hb-24395DiVA, id: diva2:1509193
Note

Bloggen är inte längre tillgänglig.

Vissa inlägg hittas via Internet Archive: https://web.archive.org/web/20140515000000*/http://www.retailingresearch.blogspot.com

Available from: 2020-12-11 Created: 2020-12-11 Last updated: 2023-12-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

https://retailingresearch.blogspot.com/2020/01/

Authority records

Sundström, Malin

Search in DiVA

By author/editor
Sundström, Malin
By organisation
Faculty of Textiles, Engineering and Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 151 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf