Rapporten Skyddsvärden i vågskålen: Internet på folkbibliotek -– ideologi, juridik och praktik beskriver aktuella förutsättningar och strategier för tillhandahållande och användning av internet i svenska folkbibliotek. Rapporten bygger på en nationellt heltäckande enkät till samtliga huvudbibliotek i svenska kommuner samt ett mindre antal intervjuer med tillhörande dokumentstudie. Undersökningen har i synnerhet aktualiserats av två viktiga juridiska förändringar under 2018: inrättandet av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) som svensk lag, samt ett tillägg i offentlighets- och sekretesslagen om utökning av tidigare bibliotekssekretess för uppgifter om lån och reservation till att även inkludera uppgifter om användares användning av informationsteknik. Studiens resultat sätts in i aktuellt biblioteksideologiskt och juridiskt sammanhang genom en omfattande litteraturstudie. Rapporten innehåller även bidrag från jurist Jonas Holm och presenterar därigenom direkta svar på specifika biblioteksjuridiska problem och oklarheter som framkommer i undersökningen, liksom en övergripande juridisk kommentar till de svåra tolkningar och gränsdragningar som uppstår i mötet mellan bibliotekets verksamhet, uppdrag och reglerande lagstiftning avseende tillhandahållande och användning av internet. Undersökningens resultat visar att användningen av internetfilter förefaller ha ökat med cirka 20 % under de senaste 20 åren, och att biblioteken i relativt stor utsträckning är utelämnade åt kommunens it-avdelningar för viktiga beslut om formerna för tillhandahållande av internet. Samtidigt framkommer att bibliotekens huvudsakliga kompetens och medvetna strategier för reglering av internet och skydd av användarnas integritet alltjämt till största delen handlar om det som syns och kan åtgärdas i det fysiska biblioteksrummet. Dessa båda tendenser samverkar till att transparensen för vad som gäller avseende villkor för internetanvändning och personuppgiftsbehandling vid tillhandahållande och användning av internet i biblioteket är mycket låg för såväl biblioteken själva som dess användare. Bristen på nationell samordning och tydliga riktlinjer för ansvarsfördelning samt formella plattformar för samverkan mellan kommun/it-avdelning och bibliotek utgör hinder för insyn, större ansvarstagande och medvetna åtgärder. Som slutsatser förordas i rapporten ökad utbildning för bibliotekarier och studenter i biblioteks- och informationsvetenskap i frågor om internet, intellektuell frihet och personlig integritet (informationsteknik och digital kompetens, datakompetens samt kritisk kompetens); ett ökat ansvarstagande från bibliotekens sida vad gäller användarutbildningar i motsvarande frågor; politisk lobbying från biblioteksrepresentanters sida för att säkra medvetenhet om bibliotekens uppdrag och vikten av tillhandahållande även av internet, samt för upprättande av likvärdiga villkor för insyn 12 och medbestämmande i kommuners och it-avdelningars besluts- och hanteringsmandat avseende internetfrågor; ökat stöd till och insatser i forskning om och utveckling av transparenta och pedagogiska gränssnitt och andra verktyg som synliggör struktur och villkor bakom internetrelaterade tjänster och verktyg för användare; samt stöd för utveckling av tydliga integritetspolicyer och användarregler för internetanknutna system och tjänster i biblioteket.