Språket är en grundpelare för att kunna ta del av det samhälle en människa befinner sig i och hon är inte minst beroende av språket för att ta del av och klara en skolgång. Det finns sparsamt med svensk forskning som förespråkar skönlitteraturen som metod i språkinlärning för andraspråkselever. Det visar sig att kursplanen för svenska som andraspråk inte förespråkar skönlitteratur för andraspråkselever i alls lika stor grad som svenskämnet gör forskning visar på att skönlitteraturdidaktik inte får lika stor roll i svenska som andraspråk på lärarutbildningar som den får i ämnet svenska. Den reducerade roll skönlitteratur får i svenska som andraspråks styrdokument och på lärarutbildningar gör mig nyfiken på hur lärare använder skönlitteratur i svenska som andraspråk. Eftersom att det finns så pass lite forskning om skönlitteratur för språkinlärning på andraspråkselever vill jag ta reda på hur svenska som andraspråkslärare undervisar med hjälp av skönlitteraturen och i studien undersöks processen text(bok)-val samt didaktiken. För att ta reda på varför vissa urval och didaktiska metoder används tar studien mer specifikt även reda på lärarnas syften.
Denna studie är av kvalitativ art och i studien intervjuades tre andraspråkslärare. Resultatet av studien visar att andraspråkslärare arbetar med skönlitteratur i en stor utsträckning och att de inte påverkas av att skönlitteratur till stor del förbises i svenska som andraspråks styrdokument. I studiens bakgrundskapitel och resultat presenteras exempel och redogörelser för didaktik där andraspråkslärare använder skönlitteratur i sin undervisning. Vygotskijs sociokulturella teori utgör studiens teoretiska ram och hars hjälpt till att tolka och analysera de intervjuade lärarnas didaktik. Genom att använda sig av skönlitterära texter menar lärarna att deras elever utvecklar identitet, förstår normer och det svenska samhället, men att det även är en bra språklig källa där de samtliga lärare arbetar med ordförrådet med hjälp av nya ord som eleverna tillsammans med lärarna upptäcker i de skönlitterära texterna. De nya orden definieras därefter och blir via litteraturen använda i ett sammanhang. Elevers åsikter och demokratiska roll i klassrummet främjas också, menar de intervjuade, och det visar sig att lärarna gör antagandet att elever känner sig sedda och delaktiga i klassrummet och undervisningen.